torsdag 29 december 2011

Jul i Berg

Du har vi lämnat julen bakom oss och jag tänkte dela med mig av ett bildsvep från julafton. Själv har jag fortfarande lunginflammation och orkar inte mycket så det var ett tag sedan jag besökte er alla. Givetvis hade alla hundarna varsina paket under granen. Charlie utsåg sig själv till paketvakt för här ska inget öppnas förrän kvällen. För syskonen Misha och Pie var det första julafton och de var väldigt förväntantsfulla! Vi har som sagt Pie här tillfälligt då hennes matte brutit foten. Nedan har Pie satt sig med utsikt över alla spännande paket!


Misha är glad att syrran är hos oss, de har väldigt kul ihop!

Siouxsie, Misha och Rufis väntar på att julmaten ska serveras!

Sen är det dags för en mysstund framför Kalle Anka!




Rufus undrar när tomten kommer?

Rufus blir så glad över sin trumpet!

Siouxsie fick ett rosa får och en cigarr!

Mjukdjursslaktaren Charlie fick nöja sig med ett rejält tuggben! Även kuvasztjejerna Eira och Czabina fick riktigt stora och goda ben som de snabbt försvann iväg med så de har därför inte fastnat på bild!


Pie fick ett pipdjur och en rolig boll och givetvis tuggben!

Det var annars en lugn och mysig jul med hela familjen även om jag inte orkade lika mycket som vanligt.


lördag 17 december 2011

Nordisk Veteran-vinnare 2011

Idag är första dagens om det känns som att jag är på väg att bli bättre, fortfarande sängliggande men inte med lika hög feber. Det enda positiva är att jag går ner i vikt. Jag kan inte ens tänka på mat.

Hundarna blir det synd om, de kunde haft roligare dagar. Tur att de har varandra att busa med. Misha blev av med sina stygn igår men måste ändå ha tratt ett par dagar till. Skönt att såret läkt ok och att det var en godartad tumör.

Förra helgen ägde Sveriges största hundutställning rum i Stokholm, i var det även Nordisk Vinnarutställning. Det är en hund som jag är lite extra stolt över, det är Blaise (Csigora Illucina) Hon är sedan tidigare svensk champion och veteran världsvinnare. I år blev denna tik som nu är 12 år Nordisk Veteran-vinnare 2011.

Det som jag tycker är fantastiskt är att hon trots sina höga ålder fortfarande är i god form. Detta mycket tack vare hennes underbara ägare. Att denna tik dessutom har D-höfter och opererats för magomvridning visar hur det trots allt är möjligt att komma igen och leva ett långt liv med rätt omvårdnad även om det rör sig om en stor ras. Hennes ägare har inte märkt att hennes höfter gett henne större problem. Inte verkar det synas på hennes rörelser heller med tanke på hennes utställningsresultat. Här är lite bilder på Blaise som togs förra helgen.



onsdag 14 december 2011

Jag har en dröm

Ovanstående är inte min rubrik även om jag just nu drömmer om att bli frisk. Nu har även jag fått lunginflammation och trots en speciell form av antibiotika och alvedon vill inte febern ge sig. Hosmedicinen med morfin var inte heller så rolig som man skulle kunna tänka sig. Vet inte när jag hade så här hög feber sist. Det är en smittsam variant som uppstår via mycoplasma och jag är tredje personen i familjen som drabbats. Eftersom jag itne orkar sitta framför datorn har jag bett några vänner att gästblogga. Innehållet får de ansvara för själv. Först ut är Daniel som haft en av de kuvasz som kommer från mina tidigare kullar. De nya importerna faller inte Daniel i smaken precis, läs själva!

Jag har en dröm

Notera att detta är en text skriven av Daniel Ljungberg – inte Christina Klosterberg.

Jag har en dröm – att avla Kuvasz. När jag ser på de hundar vi har idag i Sverige, och västvärlden också för den delen, blir jag mycket ledsen. Kuvasz är farligt nära att gå Pyrenéerhundens öde till möte, d.v.s. total avsaknad av ursprunglig vaktinstink men med massor av gullig päls – gärna så vit som möjligt!

Jag vill beskriva min drömkuvasz. Den…

• Är lugn.
• Kan värdera situationer. (Är situationen hotfull eller ej?)
• Är 78cm hög om den är en hane och 72cm om det är en tik. Gärna större. (Det är ju hundar som ska kunna ge en varg en match.)
• Har den karakteristiska pälsstrukturen.
• Är antingen vit eller elfenbensfärgad.
•Är vig och rörlig, trots sin storlek, med god kondition.
• Har ett svagt stop.
• Har en rak och kraftfull rygg.
• Har bra pigment.Bär en mer eller mindre ringlad svans.

Jag tycker man borde överge MH och istället utforma ett renodlat Kuvasz-test. Jag vill testa skotträdsla, hur de reagerar på plötsliga ljud, främmande figurer och hur väl de kan hålla stånd t.ex. tre personer. Jaktmoment är betydelselöst. Likaså (kamp-)lekar.

Ett angrepp vore också ypperligt. Faktiskt väldigt viktigt. Det är ju det sista en Kuvasz ska ta till, men bara för att det är det sista som den ska ta till så ska den ändå kunna ta fram det – och göra det bra!

Att komma så här långt kräver en hel tid och lär ta många, många år, men med engagemang och hjärta för rasen är det möjligt.

För att få avla på en Kuvasz ska ett par kriterier uppfyllas:

• En 1:a i utställning
• Ett pris i t.ex. ”spår”, eller lydnadsklass 1
• och såklart ett godkänt ”Kuvaszprov”!

Vi måste släppa den sanslösa fokuseringen på utställningar! Utställningar är djävulen. Utställningar gör att vi får fram små, feminina hundar med dåliga nerver som vi inte har den blekaste aning om hur de klarar sig i skarpt läge. Som sagt, ett 1:a duger gott och väl. Sluta jaga championat!

Min dröm är som sagt att avla Kuvasz. Det är rasen i mitt hjärta. Jag kan inte ha någon nu, men jag kommer alltid älska rasen. Mitt mål med aveln skulle som nämnt vara att få rasen att återgå till vad den en gång var.

”Men en sådan hund fungerar inte i vårt samhälle”, säger kritiker.

”Jo”, det gör den. En viktig punkt på min lista är ”Kan värdera situationer.( Är situationen hotfull eller ej?)”. Detta betyder att hunden förstår skillnaden mellan att dottern i huset tar hem vänner, och att hunden säger ifrån om ett fyllo ragglar fram och är hotfull en sen, mörk natt. Detta är att värdera situationer. Detta är en klok, stabil hund med topp-nerver.

Finns sådana hundar? Det vet jag inte, men det har funnit. Min Csigora Remeny the Rosebud ”Timja” var precis sådan. Hon var min drömkuvasz. Enda minuset var att hon bara var 66 centimeter hög, plus att hon hade dåliga höfter varför hon tyvärr aldrig gick i avel.

Vill uppfödarna så kan de. Men allt för ofta, ja, faktiskt alltid, hägrar championatet mest. Man försakar rasens mentala bitar. Det är förödande!

Mitt råd! Sätt er ner, ni uppfödare, och konstruera ett Kuvaszprov. Drömmen är ett detta prov får samma status i Kuvaszvärlden som MH har i brkshundsvärlden. En lång väg att vandra, men inte omöjlig!

Sätt sedan igång att avla. I massor! Om hundarna inte håller måttet (vissa brister kan man se redan när de är valpar) avlivar man dem.

”Nej, men Gud vad hemskt!” säger någon. Är man blödig tycker man kanske så. Är man resultatinriktad och tänker långsiktigt tycker man det är korrekt. Oönskade hundar kostar pengar, tar plats och tar upp tid - pengar, plats och tid man kan satsa på hundar som faktiskt kan bli någonting! Att sälja ”defekta” hundar kan få förödande konsekvenser. Att sälja en mentalt ostabil hund till en familj är farligt. Att sälja en fysiskt defekt hund till en familj är – i brist på andra ord- elakt.

Timja

Slutord: Sluta fokusera på utställningar, utforma ett kuvaszprov och återskapa Kuvasz så som den skall vara!


Daniel Ljungberg

onsdag 7 december 2011

Är så glad!

Nu har de analyserat Mishas tumör som han opererade bort förra veckan. Och svaret kom idag: Tumören är godartad! Det är så skönt. Äntligen kan jag andas ut.

Ni anar inte vad jag har funderat de här dagarna, eftersom Misha har varit lite deppad då han inte fått leka som vanligt samt behöva ha den gigantiska tratten. Om han har en mindre tratt så kommer han åt såret genom att trycka upp tratten så den åker högre upp på halsen. Det har inte heller fungerat med den uppblåsbara varianten. Vi har till och med fått tejpa igen hålen som finns på tratten, för han lyckades stoppa in tungan genom dem och på så vis komma åt såret.

Annars fortsätter det att vara sjukstuga här hemma. Alice och Danne i  en form av lunginflammation. Nu har även Linnea blivit sjuk, men förhoppningsvis går den elaka bakterien inte ner i hennes lungor. Egentligen skulle jag åka upp till Stora Stockholm i helgen, men vi får se hur det blir med den saken. Mishas syster Pie ska ställas ut för första gången då! Sen ska hon hit hem då hennes matte har brutit foten och sitter i rullstol.

Tyvärr får ju inte Misha leka med Pie den första tiden då han har absolut vila i drygt en vecka till. Här är ett par bilder när de lekte i somras.



Mitt i allt kan jag bara le, då Mishas tumör var godartad. Är så otroligt lättad!

tisdag 6 december 2011

Hundens genetiska bas

Här kommer den första presentationen från ADVENTure Dog Conference 2011 som jag var på den 3 december 2011! Jag vill påpeka att detta är min tolkning av Peter Savolainens föreläsning och det är möjligt att det kan finnas någon felaktighet när det gäller val av termer. Om du hittar något sådant fel så hör av dig så rättare jag det genast. Det viktigaste är här att lyfta fram huvudpoängerna som jag har dubbelkollat!

Peter Savolainen (forskare i populationsgenetik vid KTH) inledde konferensen under rubriken Hundens genetiska bas. Peter är en duktig föreläsare som med vardagliga ord kunde förklara och visa hur han med DNA-forskning spårat hundens ursprung och utbredning. Hans specialområden till vardags är kriminaltekniska DNA-analyser och som sagt populationsgenetiska studier av hund och varg.

Peter visade exempel på hur han stegvis ringar in hundens ursprung. Datainsamlingen visar att alla hundar i världen har samma genetiska bas utifrån rätt många sydostasiatiska vargar, minst 100 st olika individer. Genom insamlade DNA-analyser världen runt har man indelat DNA-sekvenserna i sex olika grupper där A,B och C återfinns hos alla hundar medan D, E, F endast hittats hos några få individer på väldigt specifika platser.

Jag kan erkänna att jag inte hängde med i alla genetiska beräkningarna men så får jag väl skylla på att jag är samhällsvetare. Jag tycker ändå Peter lyckas väl att tala till en publik som inte delar hans vetenskapliga språk och begrepp. När Peter för första gången presenterade sin forskning blev den uppmärksammad världen över och han fick även kritik då de första analyserna enbart byggde på  mtDNA dvs mitokondirellt DNA (från moderns sida, dvs mor till dotter/son). Fördelarna med denna analysmetod är att mtDNA nedärvs utan någon rekombination och att man kan på en rätt liten del data få väldigt mycket information och ett "sant" släktträd. Nackdelarna är att det endast bygger på honornas historia. Denna undersökning har sedan kompletterats ( läs mer om denna studie här) och fortfarande visar resultaten på, att all genetisk variation hos hund, finns i Kina!

Den enda plats där det går att hitta alla dessa grenar är sydostasien (södra kina) varför man också kan dra slutsatsen att det var här det hela började, där vargar och människor började dela sin vardag med varandra.  Det var här vargen kom att formas till hund. Den sydostasiatiska vargen är mindre än våra stora gråvargar. Det får mig att fundera på om just dessa vargar var mer lämpade som husdjur än andra vargar eller om det var människorna i denna region som kanske av en slump började se fördelarna att dela sin vardag med dessa fyrfota vänner?

Peter Savolainen berättar också att alla hundar härstammar från samma vargar. Det finns alltså inga hundraser som kommer från något annat djur eller någon annan varg. Alla andra vargar är inkorsningar som skett i ett senare skede. Med DNA-analysens hjälp vet vi nu att hunden inte uppstått på olika håll i världen. Alla hundar bär på samma DNA-frekvens. Man uppskattar även att tidpunkten när hunden började skapas skedde för ca 15 000 år sedan. Det är med andra ord ganska länge sedan hunden var en varg. Kanske det därför inte är så intressant att studera våra gråvargars liv för att förstå hunden. Av just den anledningen är jag så glad att forskning kommit igång med fokus på just hund.

Peter berättar som sagt att all genetisk variation går att finna i sydostasien och mindre än 50% av den genetiska variationen återfinns i Europa. Den genetiska variationen hos våra hundar är inte särskilt stor trots rasernas olikheter. Något som förvånade mig var att våra rashundar enbart är 5% av den totala hundpopulationen. När vi då pratar exempelvis rasers hälsoprogram så omfattar det en väldigt liten del av alla hundar som finns.

Exempel på hundar med en något avvikande genuppsättning är Gråhund, Jämthund och Lapphund som är hundar som på senare tid korstats med vår svenska gråvarg. Läs mer om hur varg korsats med svenska vargar i denna artikel från SR. Peter Savolainen berättar vidare hur alla hundar har delats in i 10 olika hundtyper. Så här har hundarna utvandrat från Kina enligt Peter Savolainen forskningsresultat. Som ni ser finns alla hundtyper representerade i Kina!







Peter Savolainens forskning är banbrytande och avviker från en del tidigare teorier om hundens ursprung. Den nya DNA-tekniken ger oss nya möjligheter att spåra hur hunden uppstod och var den kommer ifrån. Jag är övertygad att vi snart kommer få ta del av nya resultat inom detta område. Jag känner mig också stolt över att just Sverige är världsledande när det gäller denna typ av hundforskning.

Vilket äventyr!


I helgen var jag och Silvana (sammankallande i SBHK:s avelskommitté) på en väldigt intressant hundkonferens arrangerad av Hundutbildningsgruppen (svensk kynologiutbildning) med David och Maria i spetsen. Det är 11 år sedan den första ADVENTure-konferensen anordnades som det året hade temat hundens ursprung. Adventure Dog Conference har därefter återkommit kring andra advent då personer inom olika vetenskapliga discipliner samt de som arbetar professionellt med hund fått komma till tals. På Hundutbildnignsgruppens hemsida kan du läsa om tidigare konferenser samt tankarna bakom och dess historik.

I år riktades fokus mot uppfödning och genetik till minne av Per-Erik Sundgren. Jag var imponerad av talarlistan som innehåll många tunga namn från forskarvärlden. Moderator var Ulla Björnhammar från Manimalis som lyckades hålla ordning på både talare och publik. Jag var också positivt överaskad hur forskarna lyckade förklara rätt komplexa vetenskapliga problem på ett sätt som blir begripligt även för "vanliga" människor. Kunskapskanalen (UR) var där och filmade och en del av föredragen kommer sändas i TV i slutet av januari. Tills dess vill jag ger er en sammanfattning av varje föredrag och av utrymmesskäl presenteras de successivt under egna rubriker här i bloggen.

Jag vet hur mycket osynligt arbete det ligger att anordna en konferens så jag är tacksam att David och Maria orkar hålla liv i denna årliga tillställning samt att de gör det så bra. Nästa år kommer handla om berikning för hund, inte vad berikning är utan hur man gör. Då det är David Selin som först införde begreppet berikning till hundvärlden så är det valda ämnet verkligen på "hemmaplan". Jag ser redan fram emot nästa års ADVENTure DOG Conference. Tyvärr hade jag inte kameran med så här kommer tre bilder på David och Maria som jag har tagit i andra sammanhang. Alltid lika engagerade!




Silvana och jag hade en intensiv men trevlig helg som avslutades med middag på indisk restaurang. När jag väl kom hem möttes jag av rena sjukstugan. Alice är fortfarande sjuk och även Danne hade dragit på sig en lunginflammation. Prover visar att det var en speciell bakterie som i detta fall vandrat ner i lungan. Tur att åtminstone jag klarat mig från detta. Min pulivalp Misha, som precis opererat bort en tumör, fick åka in och opereras på nytt då såret spruckit. Det är inte så lätt när man opererat bort så mycket att få bra skinn att sy i. Nu är han därför broderad med korsstygn och har fått en ännu större tratt och ordinerats enbart vila utan bus, lek eller promenader.