Roa din hund kungligt!

Ingen i vår flock är rojalist, förutom Rufus som dock håller detta för sig själv oftast. Det hindrar inte att hundar gillar att roa sig kungligt. Och var gör man det bäst, om inte i Kungens egna park vid Drottningholms slott?! Där finns sedan ett antal år tillbaka Hundöarna.

Ebba - Irländsk terrier från förorten, men med kungliga hundvänner!

Mysigt med kunglig svan i bakgrunden

Faktum är det här är ett riktigt bra utflyktsmål för dig och din eller dina hundar, när de är på lekhumör!

Inte så stelt som man kan tro, i kungens park. Är du "kändisälskare" så kan du dessutom få chansen se din hundkompis brotta ner prins C-P's labrador eller skälla ut kung C-G's slovenska Kopov Sila. Vi fick tipset när vi var och hälsade på Ebba i Kälvesta.

Ebbas matte drog ett par sköna berättelser om sådana träffar... Men även om ni inte träffar på kungafamiljens hundar, är det ett grymt bra hundrastningsställe!

Hundöarna består nämligen av två öar i den engelska delen av parken till Drottningholms slott. En engelsk park är inspirerad av det naturliga, och är så att säga ett försök att skapa en naturligt naturskön park, en sorts sublimering av naturen!

Så bland kastanjer och ekar finns öar omgivna av vattensamlingar. En av hundöarna har också en fejkad borgruin mitt på ön!

Regler, som faktiskt ger frihet!

Öarna hänger ihop med en liten bro. Den västligaste ön är väldigt lummig och skuggig, medan den till sydost är helt öppen, förutom nägot enstaka träd.
Broar är i sig intressanta konstruktioner. Rent fysiskt förbinder de ju två olika landmassor. Men som en social och symbolisk konstruktion, är broar ju något som både förbinder och skiljer något åt.

Det tänker vi kanske i vardagen inte så mycket på, men i nyare samhällsteori, är detta något som uppmärksammats rätt mycket på senare år.

Således kan man se det som att de två hundöarna sammanbinds och/eller särskiljs från resten av parken genom två broar.

På broarna finns varsitt staket med grind. På ena sidan råder ett mycket strikt koppeltvång. På andra sidan bron får alla hundar vara lösa!
Springs, leks och samtalas görs det. Riktigt trevligt! Avslappnad stämning och vacker omgivning. Svårt se det finns vackrare hundrastningsområde i landet! Men överbevisa mig gärna!

Det är full lek som gäller på hundöarna. Till skillnad från våra ouppfostrade lantishundar som testade de kungliga markernas lekbarhet, leker stockholmshundar tyst, märkte vi. Charlie George tyckte det var jättekul, och tog givetvis pulins nedärvda uppgift att skälla ut de kanske tiotalet lösa, lekande hundarna efter noter. De världsvana stockholmarna bevärdigade dock inte den självutnämnde herden Charlie George med mer än en förvånad blick och ett höjt ögonbryn. Och fortsatte leka.

Distans och närhet med bron, fejkad borgruin i fonden på lummiga hundön

Misha Sioux-George, tog å sin sida pulins - också den - nedärvda uppgift att hålla ihop det han såg som sin flock (dvs mig, Charlie och Kicki) å ena sidan och skydda oss från mystiska individer, bovar och banditer å andra sidan på fullaste allvar. Han morrade kraftfullt åt de stockholmska jyckarna som intresserat närmade sig glatt, och släppte inte Kickis ben ur sin absoluta närhet för en sekund. Ja, man märkte kort sagt vilka som socialiserats på den småländska landsbygden och i storstan. Men med lite träning så tror jag det skulle slipas bort.

Snälla, vi vill in och leka!

Initiativet med hundöarna tycker jag är väldigt bra. Det rekommenderas starkt att ta en sväng förbi om du är i stan. För det vimlar annars inte av ställen där din hund kan leka med andra hundar på så stort utrymme och där du dessutom vet, att han eller hon inte kan sticka iväg eller skada någon eller något!

Och tänk vad bra det kan bli, för nu slipper du lösspringande hundar och eventuell nedskitning i övriga delar av parken. Ja, canadagässen skiter ju överallt, det kommer inte ens kungen ifrån!

Självklart ska du ha uppsikt över din hund även här, men det är trots det, en mycket hund- och hundägarvänlig plats! På helger kan det vara mycket folk och hundar där, men när vi var där söndag eftermiddag, var det plats för många hundar till. Tummen upp!

Mälaröarna är i sig ett mysigt utflyktsmål. Svartsjölandet har dessutom en speciell plats i mitt hjärta då min far föddes och växte upp och begravts där i Svartsjö.

Kolla gärna programmet Hemliga svenska rum här bredvid om Svartsjö slott, som tjänade som fängelse till 1966. Värt ett besök!

Detsamma gäller stenbrottet i Stenhamra, Sånga kyrka, Barnby i Skå där Gustav Jonsson var föreståndare. Kungshamra by och Eldgarn är andra fina utflyktsmål.

Kunglig frikostighet - gratis bajspåsar i Drottningholm

Ekerö centrum - ritat av Ralph Erskine, som också ritat Villa Erskine på Drottningholmsmalmen där han bodde, är speciellt. Sandbrytningen i Löten längst ut på Munsön bör besökas - det sista en lite udda pärla i sammanhanget!

Åk till hundöarna med bil eller buss (alla bussarna från Brommaplan som börjar på 300 går förbi Drottningholm), hoppa av hållplatsen efter Drottningholms slott (Karusellplan) där även parkeringen ligger.

Du kan till och med glömma bajspåsarna hemma. Det finns som du ser på bilden till höger.

Sedärja! Det trillar en och annan smula från den kungliga taffeln ner till oss vanliga dödliga i alla fall.

PS. Hade tänkt lägga upp ett videoklipp, men det vart inget bra och hinner i skrivande stund inte göra nåt åt det. Vill du se det ändå så kolla här. Då fattar du varför det inte har en mer framträdande plats i inlägget också... DS.