Hundens språk och tankar

Jag har precis läst klart boken Hundens språk och tankar skriven av etologen Per Jensen, professor vid Linköpings universitet. Den har precis kommit ut (oktober 2011) på Natur och kultur. Det är en deskriptiv bok som söker kartlägga var dagens (etologiska) hundforskning befinner sig. Det jag gillar med boken är att det inte är några förnumstiga träningstips eller pekpinnar, ändå är den full med kunskap som vi kan använda oss av i relationen till våra hundar.

Boken inleder med ett kapitel om hundens släktingar och deras ursprung. Jensen tar upp olika teorier och synsätt men lyfter särskilt fram den moderna DNA-analysen som gjort det möjligt att tidsbestämma hundens ursprung men även till viss del platser. Jensen skriver:

Våra skandinaviska hundar bär på vissa av de genetiska varianterna medan nordamerikanska hundar bär på andra. Men både de skandinaviska och de amerikanska DNA-sorterna finns också i sydöstra Kina (2011, s 22)

Slutsatsen hos forskarna (Savolainen m fl) är att hunden har sitt ursprung i sydöstra Asien i nuvarande Kina. De första vargarna, som senare kom att bli grunden för dagens hundar, levde till en början sida vid sida av människorna under en längre tid. Jensen går igenom domesticeringsprocessen och hur hund och människa successivt närmat sig varandra. Något som hänt längs vägen är att hunden fått mer valpiga egenskaper än de tidigare varg-släktingarna. Det handlar inte enbart om utseendet utan även om minskad rädsla för människan, större tolerans mot andra hundar och lägre aktivitetsnivå liksom hundens lekintresse som bibehålls även hos vuxna hundar.

Jensen går vidare och beskriver olika medfödda beteenden och upplevelser. Ett kapitel som jag som samhällsvetare lärde mig mycket av trots att jag hållit på med hundar i över 20 år. Vidare går Jensen in på  ämnet inlärning och erfarenhet. Här skulle jag velat ha fler tydligare källhänvisningar då en hel del psykologisk, pedagogisk och socialpsykologisk forskning skiljer sig åt beroende på teoretiska grundantaganden.

Jag tror att etologin skulle tjäna på att rikta blickarna mot mer sociologisk art för att förstå fenomen som inlärning, vanor, kultur, roller och relationer. Jag har själv svårt för utvecklingspsykologernas indelningar i utvecklingsfaser och köper inte att socialisering enbart eller till största del sker under valpens första 12 veckor. Mina erfarenheter som uppfödare och min sociologiska skolning talar emot ett sådant resonemang. Om så skulle vara fallet skulle jag vilja läsa vidare var de vetenskapliga beläggen för detta finns.

Boken går även igenom ämnesområden som ärftlighet, personlighetstester, stress och beteendestörningar. Men mina favoritkapitel ägnar sig åt hundens språk och hur de kommunicerar med oss människor. De är bra därför att de lyfter vår förståelse av hunden till en högre nivå än de traditionella faktaböckerna som går att få tag på i bokhandeln. Bokens absoluta höjdpunkt är kapitlet om hundens tankar och känsloliv. Det är befriande att här läsa om att forskningen kring hund även börjar intresserar sig för hunden som en tänkande och kännande individ med ett jag-medvetande. Här är ett exempel om synen på vad vi människor kallar rättvisa:

Hundar som hade lärts att utföra ett enkelt trick, "vacker tass", hade inga som helst problem att göra konsten om och om igen, oavsett om de fick en belöning eller inte. När de sedan fick titta på en annan hund som fick en godsak varje gång den utförde tricket blev de plötsligt betydligt mindre intresserade av att samarbeta utan belöning. De tog längre tid på sig att lyda kommandot och flera hundar slutade helt enkelt att göra sin konst om de inte blev belönade. (2011 s 78)

Jag skulle kunna ge fler exempel men tycker att du borde läsa boken själv! Detta är definitivt en bok som borde finnas hos alla med ett hundintresse. Jag hade dock önskat tydligare referenser så att jag snabbare kunde läsa vidare om det som intresserar just mig utan att behöva gå igenom hela refenslistan. Samtidigt förstår jag att det antagligen tillhör formen för mer populärvetenskapliga texter att inte ange källorna i samband med den löpande texten. Jag tror bara att boken hade blivit ännu bättre med dessa. Trots allt få vi komma ihåg att det är oerhört svårt att för en bredare läskrets, förklara begrepp, teorier och forskning på ett kortfattat och begripligt sätt. Så stor eloge till Jensen som tagit sig an detta uppdrag. En riktigt läsvärd bok!

Boken finns bland annat här: AdLibris, Bokus, Bokia

Cinque Terre

Det har varit mycket text och lite bild senaste tiden och nu tänkte jag göra tvärtom. Men inga hundbilder den här gånger, utan från Cinque Terre, som var sista anhalten på vår Italienresa. Cinque Terre består av fem olika byar som klättrar efter bergen intill de kristallrena havet. Det är definitivt ett litet paradis.

Som tur är så har dessa byar blivit nationalpark och det innebär att inga fula hotellkomplex får växa upp hur som helst här. Det går täta tågförbindelser mellan byarna och man kan även vandra emellan dem.

För den ovane är det rätt tuffa vandringar men så otroligt vackert, särskilt från Monterosso till Vanessa. Jag hade sådana underbara dagar här tillsammans med min mor och dotter. Här får ni ett smakprov:

Helg i Stockholm

Då är jag hemma efter en härlig helg i Stockholm. På fredagen var vi och såg P J Harvey. Hon är helt otrolig, en sådan röst! Hon är också fenomenal på att fånga stämningar med enkla medel. Men inte bara hon utan även hennes bandmedlemmar är suveräna.

Lördagen tillbringade jag på tillbehörsmässa för husdjur arrangerade av Zoorf. Jag hade med mig min mor som hjälpte till att välja ut vad som skulle beställas hem till hundbutiken!

Den enda hund som fick vara med i Stockholm var Alice puli Rufus. Han har ju bott i Stockholm tidigare och vet hur man uppför sig i en stor stad. Till skillnad från de andra lantisarna här hemma.

Jag är inte så duktig på att ha kameran med mig som man bör vara om man bloggar. Faktum är att även om jag har kameran med mig så har jag en förmåga att glömma bort det där med att ta bilder! Jag har dock många minnesbilder med mig hem från helgen men jag har lite svårt att formatera om dem till bloggen!

Sociologi, entreprenörskap och berikning

Ni som känner mig vet att jag driver hundbutiken CSiGORAs HUNDbutik. Ett arbete som jag inriktat mig helt och hållet på under detta år. Jag har tidigare arbetat på dåvarande Växjö Universitet bl a vid entreprenörskapsprofilen som på den tiden samlade forskare från olika discipliner med fokus på entreprenörskap.

Jag är fortfarande inskriven som doktorand i sociologi och har genomgått hela forskarutbildningen men jag kände att universitetslivet är så inåtvänt och ointresserat av vad som händer ute i samhället. Borde ju vara tvärtom kan man tycka men om man vill göra karriär inom universitetsvärlden gäller det att publicera rent vetenskapliga artiklar (som har ett språk som är svårt att ta till sig om man befinner sig utanför just den egna disciplinen). Jag behövde helt enkelt en paus och omsätta mina teoretiska kunskaper i praktiken.

Jämfört med andra vetenskapliga discipliner har sociologi inget specifikt studieobjekt. Stor vikt läggs istället på att skapa teorier och metoder för att se, förstå och förklara fenomen och problem i samhället. För att man ska ha en glädje av alla dessa teorier och metoder behöver man läsa sociologi relativt länge för att kunna hantera den välfyllda sociologiska verktygslådan. Sociologi är en stor exportör av teori och metod som sedan används praktisk av andra ämnesdiscipliner.

Jag måste säga att jag har stor användning av min sociologiska utbildning när det gäller mina vardagsbetraktelser av vår samtid, för att förstå hundens plats i samhället men också när det gäller att driva företag. Efter att ha arbetat tvärvetenskapligt har jag också fått upp ögonen för hur de sociologiska teorierna omarbetas och vidareutvecklas för att bli mer applicerbara på olika samhällsfenomen. Särskilt under min tid på entreprenörskapsprofilen.

Kort innebär entrerpenörskap att rådande gränser ifrågasätt, bryts eller överskrids. Det handlar med andra ord inte enbart om att starta eller driva ett företag. En teori som fortfarande är aktuell är nationalekonomen Joseph Schumpeter beskrivning hur entreprenören får den stadiga marken att gunga genom att skapa efterfrågan av nya produkter, tjänster och idéer eller introducera dem på nya marknader. På så vis uppstår en obalans på den rådande marknaden och nya mönster bildas.

Det finns en lite romantiserad bild av just entreprenören, forskaren, uppfinnare och konstnären - de som ska vidga våra vyer. Faktum är att en ny bra produkt, en ny praktik eller något nytt inte är någon nyhet i samhället förrän de definieras som nyskapande av omgivningen. Det finns många suveräna uppfinningar som aldrig når ut till allmänheten. Jag är övertygad om att det även gäller för att förstå relationen hund-människa. Det finns vissa röster som hörs mer än andra. Flera sanningar om hundträning, farliga hundar och hunduppfödning slåss om att ta mest plats i solskenet. Men det är få synsätt om hundar som utgår från ett samhällsvetenskapligt eller sociologiskt perspektiv.

Min vision är att hundägarna ska få fler "sanningar" att utgå ifrån och att de måste lära sig att leva med att flera sanningar kommer konkurrera med varandra. Även det som sägs vara vetenskapligt bevisat.  Att exempelvis vin är skadligt eller nyttigt måste ju sättas in i ett socialt sammanhang. Det finns nämligen forskningsresultat som visar på både och. Det gäller även det som är hundrelaterat.

Jag vill dessutom omsätta mina vetenskapliga kunskaper när det gäller att förmedla bra hundtillbehör via min webbutik. För mig handlar det inte enbart om att sälja produkter utan jag vill sälja produkter som har ett värde mer än sig själv. Jag vill också lyfta fram hundens behov. Här måste jag säga att David Selin på Hundutbildningsgruppen påverkat mig med sina teorier kring berikning. Något som inte ska förknippas med aktivering som enbart handlar om att skapa sysselsättning, vilken som helst. Berikning är något helt annat som handlar om att hjälpa hunden att få  utlopp för medfödda beteenden (som vi många gånger inte tänker på). Här måste jag hänvisa till Hundubildningsgruppen som har en suverän helgutbildning kring temat berikning för hundar.

Om ni har orkat läsa så långt vill jag be er om en tjänst. Det är att lägga in en länk till CSiGORAs HUNDbutik på din blogg, hemsida eller Facebook. Till denna adress: www.csigora.com Då kan jag om ni vill även länka till er sida från butiken. Du hittar dem under hundlänkar i menyn. Skicka bara ett mejl till info@csigora.com så att jag ser att du lagt in min länk och adressen till din egen sida.

Om man är en butik på nätet är man ju inte en butik som folk slinker in i på sin promenad. För att finnas måste man synas, framförallt på google. Min tanke är att i framtiden erbjuda fler innovativa  produkter som både hund och ägare har glädje av. Att våga ta fler risker. Innan dess behöver jag dock en stadigare grund att stå på. När det gäller att bli synlig på Google måste man få ut sin länk till så många relevanta sidor som möjligt då kommer länken synas även i andra sammanhang. Det är här ni kan vara mer hjälp än du kanske tror, enbart genom att lägga till en länk.

Det är en ny värd som öppnar sig för mig att få omsätta mina kunskaper i sociologi, kultur och entreprenörskap i praktiken. Min tanke är sedan att återkoppla denna nya kunskap till universitetet igen. Tills dess är denna blogg en bra kanal för samtal med de människor som delar min passion för hundar

Folkpartiet vill skapa farliga hundar

Jag har tidigare skrivit om folkpartiets licenskrav på vissa hundraser. Flera tidningar runt om i landet tar upp ämnet. Det jag är mest irriterad över är hur motionen ifråga beskriver vissa rasers egenskaper och mentalitet. Det finns inget som stöder att exempelvis herdehundar skulle vara farligare hundar än andra. De mentalbeskrivningar som hittills gjorts stämmer inte överens med den bild som målas upp i motionen.

Har inte folkpartiet hängt med utvecklingen? Vi har passerat bondesamhället och i viss mån även industrialismen. Vårt samhälle har förändrats radikalt och hundens roll har hängt med i denna utveckling. Vad menas med att vissa raser enbart ska få användas i yrkesutövning? Ska det gälla alla raser i så fall? Även en hund som jobbar måste ju få vila och vara en del av familjen.

Om jag går till min egen ras kuvasz så har uppfödarna under väldigt lång tid selekterat fram de individer som är bäst lämpade för det samhälle som vi lever i nu. För att en ras som kuvasz ska fungera i dagens samhälle krävs det att den också  får ta aktiv del av det sociala livet. Miljöträning och en medveten socialisering är det som ger trevliga hundar. Det är hundar som enbart står hemma på gården och inte får möta samhället utanför som kan uppträda väldigt osäkert. Det är dessa hundar som i en trängd situation skulle kunna skapa tidningsrubriker. Det gäller inte enbart min egen ras och faktum är att det gäller oss människor med.

En människa som inte får ta aktiv del av vårt samhälle och kanske hålls inlåst, den människan får stora problem att anpassa sig. Det finns forskning som visar att det finns ett starkt samband mellan människor med en trasig uppväxt och ett framtida utanförskap och möjlig kriminalitet. Med den kunskapen kan vi även förstå våra hundar. En hund som får en dålig start i livet och inte får sina behov tillgodosedda utveckla många gånger problembeteenden.

Vad jag försöker säga är att det vore farligt att inte låta raser som exempelvis de ryska ovtjarkorna delta i det sociala livet. Om dessa raser enbart fick användas som vakthund skulle uppfödarna få rikta om hela sitt avelsarbete. Förmodligen kommer inte heller den svenska ovtjarkastammen duga för detta arbete då uppfödarna i generationer anpassat rasen till ett modernare samhälle. Folkpartiets förslag går även emot SKKs policy och arbete med att få fram mentalt stabila hundar då kravet på att vissa raser enbart ska användas som vakthundar kräver en annan mentalitet än det SKK och rasklubben arbetar för.

Många av de hundar som arbetar på olika vaktbolag är hundar som sorterats bort från aveln eller så är det omplaceringshundar som inte fungerar i en vanlig familj. Dessa hundar är inte rastypiska, de kanske har munkorgstvång, det är hundar som får en andra chans trots att de inte fungerar i samhället. Det är knappast det ideal som uppfödarna strävar efter. Menar folkpartiet verkligen att det är sådana hundar vi ska avla fram?

Kravet med licens rymmer även nya problem då det skulle behöva inrättas en myndighet för att säkerställa att licenskraven ser likadant ut över hela landet. Förslaget har diskuterats i väldigt många år och man har kommit fram till att de är väldigt svårt att genomföra i praktiken.

Min slutsats är att folkpartiets motion inte löser några problem. Däremot skapar det nya problem. Vi skulle få farligare hundar dels genom att i aveln selektera fram hundar med mer skärpa och dels genom att inte låta dessa hundar få en chans att anpassa sig till dagens samhälle. Konsekvensen blir att vi i förlängningen skapar hundar som inte passar in i det moderna samhället. Folkpartiets motion leder, i sina konsekvenser, till att vi istället får farligare hundar.

Det jag istället efterlyser är att man avsätter pengar till seriös forskning med syftet att ta fram kunskap vad det är som gör att farliga situationer uppstår. Min hypotes är att det saknas kunskap och förståelse över hur man umgås med hundar. Då menar jag inte enbart hundägarna utan även människor som hunden stöter på i sin vardag. Det gäller också eller kanske i högsta grad journalister, beslutsfattare och politiker.

Läs mer: BT,SR,AB, AK

Florens

Här kommer lite mer bilder från vår Italienresa. Den här gången från Florens. Här är så vackert att man tappar andan. 

Byggnaderna, skulpturerna, torgen, kyrkorna, fasaderna - ja hela staden är helt fantastisk. Det är som en resa tillbaka i tiden. Det mesta är bevarat sedan Dantes tid. I allafall de yttre fasaderna.

. 

Florens har definitivt den vackraste katedralen jag varit inne i. Santa Maria del Fiore är imponerande.

Det märks att man börjar bli gammal när man till slut inte orkar ta in mer vackert. Dessutom var det väldigt varmt med långa köer till de kända konstmuseerna. Min mamma och jag tog det därför lite lugnt medan min dotter på egen hand fick beundra kända verk från Michelangelo, Leonardo Da vinci, Donatello mfl. Vad jag gillade mest med Florens var lekfullheten i arkitekturen.

Sen var det skönt att bara slå sig ner och äta något gott och bara andas in Florens. Det som vi förvånades över var att vi inte hittade några konstnärsaffärer för att köpa konstnärsmaterial. Men de ligger säkert någonstans utanför turistzonen.

Det märktes att min dotter verkligen trivdes i Florens. Hon hade kunnat stanna betydligt längre. Tänk att min yngsta dotter blivit så stor.

Efter Florens tog vi tåget till Monterosso i Cinque Terre. Som ni som följt bloggen redan vet så blev vi ju blåsta på vårt hotell när vi kom fram. De sa att vi avbokat vårt rum så vi fick snällt leta efter annat boende. Givetvis anmälde jag detta till bokningsfirman Hotels.Com - de har granskat ärendet och ger oss 1000 kr som kompensation. Jag hade inte förväntat mig något så jag blev glatt överaskad. Det tackar vi för!

Hundar bränns levande

En polsk tidning rapporterar om hur de ukrainska myndigheterna förbereder landet för fotbolls EM 2012. En av åtgärderna är att rensa gatorna från hemlösa katter och hundar. Framförallt i Kiev, Kharrkiv och Donetsk eftersom det är här själva arenorna kommer ligga. Enligt tidningen Ukrainska Pravda Zhitya erkänner chefen för miljö och kultur i Kiev att en speciell mobil kremeringsutrustning för hundar köpts in.

Enligt djurrättsaktivister kremeras många av hundarna levande. Djuren placeras i en 900 grader varm ugn och mer detaljerad behöver man kanske inte bli för att  förstå att dessa hundar och även katter möter en plågsam död. Förvisso ska de anställda även ha vapen till hands men att effektiviteten går före "humana" metoder.

Tidningen  skriver vidare att Kiev under en längre tid använt plågsamma metoder för att hålla katter och hundar borta från den offentliga miljön. Exempelvis har man lagt ut gift som rapporteras ge en mycket smärtsam död. Uppgifterna om de mindre trevliga metoderna har spridits på internet och enligt den polska tidningen ska mer än 300 000 namnundserskrifter samlats in för att stoppa kremeringen av levande djur. Vidare uppges att UEFA ska ha gett Ukraina 9000 Euro för sterlisering av de hemlösa djuren. Pengar som ännu inte använts...

Observera att jag här återger en polsk tidning som fått sitt material insamlat av lokala djurrättsaktivister. Någon källkritiskt granskning har jag inte gjort så jag har svårt att uttala mig om hur utbredd denna praktik är. Men jag skulle ju inte skriva dessa rader om jag inte trodde att detta faktiskt äger rum. Att göra städer och platser attraktiva för besökare innefattar många gånger en prioriteringsordning som sällan ställer sig på de svagas sida. Det är inte första gången i historien som hemlösa katter och hundar snarast betraktas som skadedjur och behandlas därefter. Något att fundera på för dig som kanske planerar att åka till fotbolls Em i Ukraina nästa år.