Siouxsie hemma igen!

Nu är min puli-prinsessa Siouxsie hemma igen. Så skönt. Hon mår så mycket bättre.

Siouxsie har legat med dropp under dagen. De har även tagit nya prover. Varken gårdagens eller dagens prover visar på att lever eller njurar har tagit skada av Rimadylen. Det borde ha synts vid det här laget enligt veterinären. Tur att vi åkte in med henne så fort. Hon har som sagt legat med dropp under dagen och vi har fått med medicin hem att ta i 2 dagar. Om hon skulle börja kräkas igen eller om hon blir sämre under natten så får hon dropp i morgon också.

Hon har även klarat sig från mjölkstockning trots att valparna inte fått dia. Hon ska vila från valparna ett dygn till. Valparna har ätit och druckit duktigt och blivit ompysslade av min kuvasztik Czabina.

Nu ligger Siouxsie och sover bredvid mig och jag känner att att det får bli en tidig kväll för mig med. Ser fram emot en lugn söndag!

Förgiftad hund

Igår var det kaos här hemma efter att Siouxsie fått i sig en hel burk Rimadyl. Siouxsie är fortfarande väldigt tagen. Jag var tvungen att bada henne för att få bort alla spyor. Hon fortsatte att kräkas sen vi kom hem från veterinären och hon ville gå ut och kissa flera gånger. Hon äter inte heller. Så hon visar tyvärr upp flera förgiftningssymptom. Hon kräktes igen nu. Väntar på blodprovsavaren om levern är påverkad. Men ögonvitorna är fortfarande just vita. Jag skulle hålla uppsikt så att de inte blev gula.

Jag har kontaktat veterinären igen, kanske måste hon få dropp. Jag är så orolig. Väntar på att veterinären ska ringa tillbaka. Har försökt läsa allt jag kan hitta på nätet om hundar som förgiftningar med Rimadyl. Det är tydligen ämnet Caprofen som kan ge leverskador. Det som gör tablaetterna så attraktiva är den tillsatta leversmaken.

Jag villa tacka er som bryr sig i denna stund, det är så hemskt att se sitt djur må dåligt. I morse fick valparna uppblött torrfoder, royals starter. Det är det bästa fordret om man börjar mata valparna tidigt. Föredrar det framföra modersmjölkersättning. Men nu är ju valparna som tur är 4 veckor så de är inte längre lika beroende av tikens mjölk. Får bara se till att inte Siouxsie får mjölkstockning. Siouxsie får fortfarande inte vara med valparna. Min kuvazs Czabina har fått agera barnflicka istället.

Nu har veterinären ringt, hon ska in och få dropp. Så nu åker vi in till djursjukhuset igen.

Överdos rimadyl

Här satt jag och drömde om en bit choklad och ett glas vin. Så blev inte fredagkvällen. Istället har vi haft ett omedvetet självmordsförsök. Min underbara lilla svarta puli Siouxsie fick vara på mitt kontor medan jag skulle iväg och hämta min dotter som kom med bussen som stannar en halvmil bort. När jag kom tillbaka hade Siouxsie klättrat upp på skrivbordet och bitit upp en nästan full burk med Rimadyl avsett för en vuxen kuvasz på 35 kilo. Trots den barnsäkra låset hade hon tuggat upp locket. Dessa tabletter är smaksatta för att hundar ska gilla att tugga i sig dem. Det är inflammationsdämpande och smärtstillande medicin.

Det blev ilfart till djursjukhuset. De tog in oss direkt och hon fick en injektion för att få henne att kräkas. Hon hade redan hunnit kräkas i bilen på vägen in men nu fick hon kräkas tills det inte gick mer. Stackars lilla Siouxsie. Hon var helt slut. Tyvärr kunde vi inte hitta alla tabletter men de hade antagligen lösts upp. Men då det i maginhållet fanns mat och dentalstick intaget långt före rimadylen trodde veterinären trots allt att allt kommit upp. Plastbitar från locket till rimadylburken kom också upp.

Vi fick ta blodprov för att kolla hennes värden så att inte exempelvis levern tagit skada. Hon kommer sedan att få ta om dessa prover om 2 veckor. Tyvärr finns ingen forskning hur allt detta kan påverka valparna via modersmjölken. Jag kommer dock inte låta henne få vara med valparna de närmaste 24 timmarna. Det kan nämligen ta så lång tid innan en förgiftning kan bryta ut. Hon har även fått kol som ska motverka eventuellt gift kvar i kroppen.

Detta är så hemskt. Så slarvigt av mig att låta bruken stå framme. Hade precis medicinerat min ena kuvasztik som har en öroninflammation I all stress hamnade burken på skrivbordet istället för i medicinskåpet. Min uppmaning till alla er andra. Var försiktig var ni placerar hundens medicin, särskilt goda tabletter som Rimadyl. Tänk på att hundar har vassa tänder att bita sönder medicinburkar.

Nu kommer jag vaka över min prinsessa och hoppas verkligen att allt gift hamnade på golvet hos veterinären. Konstigt att jag i förra inlägget pratade om chokladförgiftning. Så händer detta! Är glad att jag upptäckte det hela så fort och att veterinären tog emot oss så snabbt.

Choklad som hälsokur

I media har man under de senaste åren kunnat läsa om chokladens goda egenskaper. Hälsobilgana i Aftonbladet beskriver chokladen som rena hälsokuren. I allafall för människor. Det är ett exempel på hur vi aldrig kan prata om något som enbart farligt eller nyttigt. Det beror på personen ifråga samt vad man undersöker. Men som extrem chokladälskare tar jag ju gärna till mig de här forskningsrönen:

• innehåller nyttiga antioxidanter
• minskar risken för havandeskapsförgiftning
• sänker det dåliga kolesterolet
• höjer de goda fettsyrorna
• sänker blodtrycket
• dämpar ångest
• gör oss piggare
• hindrar bloproppar
• bra för immunförsavaret

Allt detta har olika forskare kommit fram till och det är framförallt den mörka chokladen, själva kakaon som innehåller större mängd teobromin men också själva oljesyran som innehåller omgega-3. Men kakaon innehåller även massa nyttiga ingredienser som magnesium, vitamin A och E, fosfor, järn, kalium, selen mm. För den som inte gillar mörk choklad kan jag säga att det även finns forskning som visar att den ljusare chokladen är bättre!

Tänker att det kan bli en riktig chokladhelg - men förstår samtidigt att det nyttiga ingredienserna snabbt kan bli onyttiga om det överkonsumeras. Men faktum är att jag mer och mer börjat gilla mörkare choklad som inte är lika söt.

Sen finns ju det forskning som visar att även alkohol är nyttigt - men även här i måttliga mängder. Det får kanske bli en bit choklad och ett glas rött vin ikväll.

Vi som har hund, vet dock att choklad är giftigt för hundar. Det är ämnet teobromin som vissa hundar visat sig vara känslig för. Små mängder brukar dock inte vara någon fara. Jag kan dock inte hitta någon forskning på detta område, det finns kanske ämnen i choklad som är nyttigt för hundar också. Men innan några sådan resultat kommer vågar jag inte chansa. För visst är det så. Vi människor stoppar i oss massor av saker som är onyttigt och skadligt men när det gäller våra djur - då är vi mer noggranna!

Det bästa med att äta choklad är att man inte borde få ångest av det då chokladen sägs dämpa just ångest;)

Se också: GP, Nyfiken vital, Aftonbladet, Nyhetskanalen

Vi växer!

Då har pulivalparna hunnit bli fyra veckor. Nu händer det så mycket. De börjar få lite egen vilja och sitter inte längre lika still när det är dags att fotograferas. De blev lite sura på mig när de inte fick springa iväg, vilket syns på minspelet;) Man börjar också kunna ana deras personligheter.

Röda tiken är mycket framåt!

Gröna tiken är riktigt "cool"!

Blå pojke är så nyfiken!

Rosa tik morrar redan när jag tar tuggpinnen!

Orange pojke är en tuffing!

Lila tik är riktigt mjuk tjej!

Men utvecklignen går inte i takt så nästa vecka så kan det ha skiftat! Men när tiden närmar sig 8 veckan brukar man kunna säga en hel del om deras temperament.

Besök hos Mimer

Idag var Eira och jag och besökte Mimer. Det var ett kärt återseende för Eira och Mimer. Eller kanske mest för mig för jag blev så glad att se att Mimer mådde så bra.

Insåg också att Eira behöver lära sig lite mera allmänt hyfs. Hon är väldigt framåt och social så det här med att vänja sig vid nya miljöer är inget problem. Men att ta med henne till möblerade hem och få henne att inse att man hoppar inte upp i folks knän, man försöker inte stjäla sockerkakan, det är inte ok med tassarna på bordet. Hon är förvisso fortfarande så söt, så hon kommer undan med det mesta, men hon är inte längre så liten... Iallafall inte så här liten:

Ledarskap, kontakt och frihet!

Om ledordet i tidigare hundträning var ledarskap verkar det som man nu mest talar om vikten av kontakt med sin hund. Oavsett vilket ord man använder så handlar det om någon form av relation. Vad är skillnaden i praktiken mellan ett gott ledarskap och god kontakt? Fortfarande handlar det om att hunden ska underordna sig den mänskliga viljan. Det kanske inte är så konstigt då vi har strikt ansvar över vad hundarna gör. Det kan jag köpa men måste all interaktion med hunden bygga på att det är vi som styr all aktivitet?

Det jag är kritisk mot är att stor del av den litteratur som finns om hundträning och problemlösning idag handlar om att hunden ska visa den mesta uppmärksamheten mot oss. Måste hunden alltid hålla koll på oss, titta på oss, vänta på oss, be om tillåtelse? För mig handlar detta om att göra hunden väldigt osjälvständig. Jag förstår att detta är idealiskt om man vill tävla med sin hund. Men om jag nu vill ha min hund som min kompis, en hund som inte bara ligger och väntar på mitt initiativ, en hund som får gå och lukta som den vill när vi är ute och går, en hund som kan vara ute på tomten utan mig, en hund som kan sysselsätta sig själv en stund.

Jag tror att överdriven kontaktträning där hunden är väldigt fokuserad och koncentrerad på oss kan skapa problem för den som kanske inte tränar regelbundet med sin hund. Kan inte detta skapa underaktiverade hundar? Min poäng är att vi överöses av en mängd hundböcker som vänder sig till den vanliga hundägaren men vars tips i sina konsekvenser kan skapa understimulerade hundar. Iallafall för den som bara vill ha en sällskapshund.

Jag tror visst att alla dessa kontaktövningar är bra att träna med en hund som kanske sticker på promenaden eller aldrig lyssnar. Vad jag efterlyser är en ömsesidig relation där vi ibland även kan lyssna på hunden och ge den utrymme att göra det just den tycker om. Hundar är olika, människor är olika, det finns därför många olika relationer mellan hund och ägare men hur varierade är alla träningstips?

Tror inte att det bara är jag som älskar känslan av frihet och även att se hundarna få möjlighet att upptäcka naturen på sina egna villkor. Eller är det bara en intensiv längtan efter vår och sommar? Nedan Hoffi och Telerin leker och busar. Hoffi är en opererad och fick tyvärr en infektion i operationssåret. Jag hopppas hon blir bra snart och får möjlighet att busa och leka vid havet igen. Foto: Ewa Edberg.