Lek eller allvar?

Då har vi hamnat i Jönköping. Bilen är fortfarande inta lagad. Varken verkstan eller Hyundai hade varit med om detta fel tidigare, att gasen lägger av efter ett tag. Vi har fått en ny lånebil men hoppas att det här inte ska ta för lång tid. Hundflocken tycker dock att det här med semester är spännande och kul och de verkar inte bry sig om bilen fungerar eller inte;)

När pulisarna leker så är de väldigt fysiskt och en utomstående kan lätt uppfatta det som ett hundslagsmål. Det finns även vissa hundar som undviker att leka med puli, eftersom det är rätt tuffa tag. Så här kan det se ut när pulisar har skoj. Tyvärr kan jag inte förmedla ljudet men ni kan tänka er hur det låter när två lejon slåss på en naturfilm!

I utlandet i Tiveden

Efter en mycket stressig period ville jag bara åka iväg några dagar och ta det lugnt. Siktet riktades mot Tiveden och dess vilda och relativt orörda natur. Det hela började väl inte som vi tänkt oss. Vi hann inte komma längre än till Fagerhult innan bilen gick sönder. Vi fick invänta bärgningsbil och hämta upp en lånebil. Eftersom det varit helg kommer de titta på bilen först i morgon. Jag hoppas verkligen att de kan fixa den samma dag. Annars blir vi strandsatta i Jönköping!

Än så länge är vi iallafall i Tiveden, här har vi  (tre personer plus fem hundar) parkerat husvagnen. Vi är nästan enda svenskarna här. Istället är det holländare, tyskar och danskar som dominerar. faktum är att det känns som vi kommit utomlands och samtidigt rest i tiden. Vi har promenerat i vildmarken till hundarnas glädje. Vi har sett de röda näckrosorna i Fagertärn och vi har vilat, ätit gott, umgåtts och tagit det lugnt. Vi mår bra helt enkelt!

Semesterdags!

Nu drar delar av familjen iväg några dagar med husvagnen. Med oss har vi Eira och puliligan. Hoppas på att kunna hitta vackra platser att stanna på. Känner att jag måste iväg några dagar och bara vila, andas och "vara". Nedan ser ni ett gäng glada semesterfirare: Misha, Siouxsie, Charlie och Rufus:

Misha är 6 månader nu!

Rufus som är "gudfar" till X-kullen

Och Siouxsie som tillsammans med Charlie gör sitt bästa för att uppfostra Misha.

Omhändertagna djur

I DN kan man häromdagen läsa om att allt fler djur omhändertas. Betyder det att fler djur far illa? På den frågan svarar Björn Dahlén som är djurskyddschef på jordbruksverket att han inte tror att djuren i sig har det sämre men att man idag är bättre på att upptäcka fler fall. Han drar därför slutsatsen att kontrollverksamheten fungerar bättre. En tolkning som ifrågasätts på Astrids miljö- och samhällsblogg. Hon menar istället att kontrollinspektionen idag bygger på anonyma anmälningar och inte på hur djuren egentligen har det. Det hela grundar sig i en maktstruktur där man trampar på de svaga medan storindustrierna går fria. Ett exempel som Astrid ger är att en man som har 15 höns blir anklagad för att ett par hönor har trycksår medan kronfågel går fria (än så länge iallafall) trots att 10 000 kycklingar dog av värmeslag.

Jag har alltid värnat om djurens rätt och varit aktiv i djurskyddsfrågor det kanske är av den anledningen jag blir så förvånad när vanvård av djur inte handlar om djurens skick utan vilken maktposition ägaren ifråga besitter i dagens samhälle. Det var när en person som jag känner till blir av med sina djur, dock inte pga vanvård, som jag började uppmärksamma detta. Ärendet ifråga har överklagats. Trots att fallet inte är avklarat har polisen börjat sälja av djuren via bl a Facebook.. De säljs utan några dokument som veterinärintyg, vaccinationskort, registreringsintyg osv. Alltså villkor som skulle få en SKK-uppfödare utesluten ur Svenska Kennelklubben.

Det som stör mig mest är nog att de spelar på folks känslor, att dessa djur kommer avlivas om de inte får ett hem (trots att det finns flera personer som erbjudit sig att ta hand om dem). Ingenstans framgår det att dessa hundar inte är vanliga familjehundar. Jag är djupt orolig för vad som kan hända om de kommer till en familj som inte förstår vad det innebär att leva med en ras med vaktinstinkt.

Denna polisanställda som säljer av dessa djur, är totalt ointresserad av att en hund jag formellt sett är ägare till vanvårdats på Norrköpings Hundcenter. Alltså det vinstdrivande företag den polisanställda ifråga själv placerat hunden på. Hon vill inte ens se veterinärintyget. Det handlar alltså inte om ideella organisationer med djurens bästa för ansiktet utan organisationer och företag med kommersiella intressen. Varför är vissa djur viktigare än andra och varför utgår man inte från hur djuren mår framför vem som äger eller haft dessa hundar i sin vård?

Som sociolog blir svaret rätt enkelt att maktstrukturer och position inom denna hierarki avgör vilka handlingsalternativ som är möjliga och hur de uppfattas av omgivningen. Djurindustrierna kan gå fria medan enskilda personer med en irriterad granne ligger illa till. Eller kanske en uppfödare som inte får sina valpar sålda i rimlig tid.

Fullt upp

Vi har haft en hel del besök. Bl a har min far och hans fru tittat förbi med sin Irländska terrier Ebba. En så cool tik. Hon bara lät de andra hundarna nosa av henne utan att visa minsta min och sen var allt frid och fröjd. Känner inte till Irländsk terrier särskilt väl men detta var definitivt en trevlig bekantskap.

Fast gästernas knän intogs snabbt av pulisarna. Här är det Tuss som hittat ett knä hon gillar. Ebba lät snällt pulisarna klappas och sitta i knä hos hennes matte och husse.

Söta lilla Tuss har förresten blivit i så bra skick att hon kunnat flytta till en egen familj. Hon hade ju som sagt väldigt dåliga erfarenheter från Norrköpings Hundscenter. Förutom att hon var psykiskt knäckt så var hon full av sår och extremt mycket fästingar. Jag fick i princip raka bort alla päls, något man ogärna gör på en puli. Lite päls är ju bra att ha kvar som skydd mot väder och vind. Nedan några bilder på Tuss innan hon flyttade häromdagen.

Sen har vi haft min gamla pulitik Trassel på besök. Hon är snart 12 år och periodvis märker man av att hon nu är en gammal dam. Även lilla Bobo från Min R-kull var här en vecka. Han är född som maskad fako men med åren har masken i ansiktet blekt bort. Hans mamma Maica blev föresten veteran världvinnare i Paris i helgen.

Så här har varit fullt upp. Hade jag inte fått hem ett antal omplaceringar så hade jag varit i Norge i helgen som var för att delta på deras specialutställning för ungerska raser (KUR). Men mina valpköpare fixade allt galant utan mig. Det blev BIR (Kosack), BIM (Gaia som är Eiras mor) , anda bästa hane med CK (Länsman), andra bästa tik med CK (Joy) och BIS-uppfödargrupp med dessa hundar. Även CK till tredje bästa hane Kasz. Stort tack för all hjälp på plats. Då menar jag inte bara mina valpköpare utan även mina kennelkollegor Sorschies och Carlslund.

Eira och Cseles är på semester

Vår ungkuvasz Eira och min ungerka puli Cseles är på semester hos en vän. Egentligen för att avlasta mig men det blir definitivt ett äventyr för dem båda. De har så kul bland alla djur på gården. Här finns nämligen hästar, kaniner, katter, ankor och höns. Ankorna och hönsen går dessutom fria på gården. I början var Eira väldigt nyfiken på de nya djuren.

Min unga kuvasztik Eira

Idag fick jag rapport att både Cseles och Eira kunde gå lösa bland alla djur. Dottern i huset har fått ansvar för Cseles och han gillar verkligen att få så mycket uppmärksamhet!  Kuvasz och puli är ju avlade för att kunna fungera med en gårds alla djur, de ska inte ha mycket jaktinstinkt utan istället vaka över sin flock. Jag har ju inte längre fler djur än katt och hund så det är ju roligt att veta att mina hundar trots allt fungerar som det från början är tänkt. En annan vän har dessutom hjälpt mig med en ung kuvasztik som behövde omplaceras. Vilka underbara vänner jag har!

Min ungerska import Cseles

En lammunge?

En lammunge? Nä, det är bara vår puli Yumi som har fått ny sommarfrisyr.