lördag 17 juli 2010

Det här med parning

Det är inte utan att jag blir förvånad när jag läser i senaste Hundsport och kommer fram till Ursula Wilbys kåseri (Hundsport, 7-8 2010 sid 26). Där beskriver hon i humoristiska termer en parning som motsvarar en sk tvångsparning. Dvs att man håller fast tiken och hjälper hanen att komma rätt. Att finnas till hands vid en parning tycker jag är självklart. Vissa hundar blir rädda vid själva hängningen och kan försöka lägga sig. Men att hjälpa till vid själva parningsakten kan väl knappast kallas naturlig parning?

Nu framgår det förvisso inte i artikeln att tiken eller hanen skulle vara ovillig. Men att hålla fast en tik så att hon blir parad mot sin vilja är i Sverige straffbart. I statens jordbruksverks författningssamling (SJVFS 2008:5 2:kapitlet paragraf 17) står det exempelvis att tvångsparning av tik inte får förekomma. I SKKs Uppfödarbok (1990) likställer man tvångsparning med våldtäkt. Överallt i SKKs policydokument påpekas vikten av naturlig parning. Det är därför förvånande att läsa en artikel som denna i SKKs egen medlemstidning.

Det har länge talats om att det hos många SKK anslutna uppfödare finns en uppfödarkultur där man ska hjälpa till vid parningen. Samtidigt visar forskning att det hos tiken finns en inbyggd mekanism att inte välja för närbesläktade hanar eller hanar som inte skulle passa till tiken. Man ska också komma ihåg att det är tiken som väljer hane. Det kan också vara så att tiken inte vill para sig för att det är fel dygn eller att hon kanske har ont men det kan också vara naturens naturliga skydd mot defekter. Min erfarenhet är att om tik och hane själva får välja varandra och genomföra en naturlig parning så kan man vara rätt säker på att det dyker upp valpar i valplådan efter 9 veckor. Även om det i Hundsports artikel inte var en tvångsparning som kan liknas vid en våldtäkt så visar illustrationerna i artikeln hur tre personer som hjälper till att hålla tik och hane. Vanliga läsare kan får en uppfattning att tvångsparning är ok. För var sätter man gränsen vid nästa parning? Vilka konsekvenser får detta synsätt i praktiken hos Hundsports läsare?

En parning som definitivt inte var någon tvångsparning var när multichampion Csigora Emir träffade Sorschies Szép Coco Chanel häromdagen:

Fotograf till ovanstående parningsbilder är Kicki Svalin, kennel Sorschies. Uppfödare till den kommande kullen är Pernilla Bengtsson, Kennel Three C´s. Som uppfödare av kuvasz vet jag att man får ha både en eller två reservhanar eftersom kuvasztikar kan vara rätt kräsna. KAnske därför vi har så friska hundar!

1 kommentar:

Anonym sa...

Åh va kul att parningen gick bra för dem :o)
Bra skrivet!
Kram kusin Annelie