Tack Ljungby

Som planerat mötte jag upp Iindie och hennes matte vid smådjurskliniken i Ljungby. Iindie var grå i ögat och det hade börjat rinna. Ögonspecialisten Eva Gustavsson konstaterade en skada på hornhinnan. Det blev inte mindre än tre olika mediciner som ska droppas i ögat flera gånger om dagen, som mest 5 gånger för en av varianterna. Dessutom lite piller att stoppa i munnen också. Sen ska hon tillbaka för kontroll om 6 dagar. Det hela slutade med att jag tog med mig Iindie hem så nu har vi en extra gäst här hemma.

Jag hade ju inte räknat med att ha hund i bilen så jag hade bara en liten bur med. Iindie fick därför sitta lös i kombiutrymmet. Vi panikkörde till apoteket. Det var på håret, men Eva hade ringt in receptet så att det skulle gå snabbare. Fem över sex var jag där och dörrarna var låsta, typiskt. Jag knackade iallafall på och en trevlig dam kom och öppnade och de hade väntat på mig och allting var klart. Jag var rörd när jag gick därifrån. Jag är inte van vid att människor är så hjälpsamma, särskilt inte efter stängning. Väl hemma fick Iinde sitta kvar i bilen medan jag rastade mina hundar. Helt plötsligt började det tuta. Det visade sig att Iindie hoppat från kombiutrymmet till baksätet och sen fram till förarsätet. Där hade hon satt sig på tutan!

Men blev glad när jag befriade henne från oljudet!

Efter att ha inspekterat det nya stället har nu Iindie slocknat och sover sött liksom övriga flocken. Det är dags att jag gör dem sällskap nu. Tack Ljungby för alla hjälpsamma människor jag stött på idag!