tisdag 21 december 2010

Hemma igen!

Vi har haft en härlig tid i Indien, närmare bestämt södra Goa. Vi bodde i små bungalow vid ett litet hotell precis vid havet. Vi åkte reguljärt och tog in på ett hotell utan västerländska turister. Givetvis blev det en hel del bad och promenader längst stranden. Vilken härlig strand, god mat, salt hav, varm sol och vänliga människor! Goa är också en del av Indien med en jämförelsevis god ledvnadsnivå. Vid kusten lever man av turisterna men det är långt ifrån så expolaterat som många andra resemål med denna värme och underbara strand. Min gissning är att Indien kanske är lite för ruffigt, smutsigt och än så länge inte så anpassat till västerlänningars önskemål. Av just den anledning är det en spännande plats att resa till om man är ute efter något mer än bad och sol.

Det man först lägger märke till är alla kor som lugnt vandrar omkring på gatorna och stranden. Men här finns också många hundar som lever som vildhundar men i samklang med människorna. Min ringa erfarenhet från denna resa är att Indierna är väldigt snälla mot sina hundar även om hundarna inte i förstahand var någons ägodel. Hundarna höll rent runt hotellen där de också fick mat. Det är rätt skräpigt i Indien och har finns mycket gott att hitta för hundar, grisar och heliga kor.

Indien har ju ingen planerad hunduppfödning i större skala som oss i Europa. Här har man inte heller avlat fram flera raser för olika ändamål. Ändå så ser hundarna väldigt lika ut och påminner även om andra byhundar jag stött på under olika resor. Men dessa hundar i Goa såg välnärda och friska ut även om jag vet att det kan förekomma rabies och andra mindre trevliga sjukdomar. Men jag kan bara tänka mig hur det blir för dessa hundar när monsunregnet kommer, hotellen stänger igen och en stor del av befolkningen tillfälligt flyttar hem igen. När jag frågade fick jag som svar att hundstammen då reducerades med hjälp av injektioner. Om det verkligen går till så vågar jag inte svara på.

Med tanke på att turistsässongen precis börjat så tyckte jag ändå att hundarna såg ut att leva ett gott liv. Mycket mat, svalkande bad i havet och turister att utnyttja. Det är lätt för oss västerlänningar att tycka synd om "herrelösa hundar" men många av dessa hundar har det säkert bättre än många hundar som måste anpassa sig till vårt "civiliserade" samhälle. Det är kanske dessa hundar etologer och kynologer borde studera istället för vargen om vi vill förstå hundens ursprung.

Vi åkte en del buss. Verkligen en intressant upplevelse. När man tror att bussen är full går det på minst 15 vuxna personer till plus en skolklass;) Det finns skyltar att man inte får spotta på golvet och vissa platser var reserverade för damer!

Andra sätt att förflytta sig på;) Annars var mopeder och motrocyklar vanligaste transportmedlet och trafiken var helt galen med mottot: tuta och kör!

Som västerlänning kan man inte låta bli att reagera över användadet av denna symbol (svastika, hakkors) som utsmyckar tempel, tyger, hus mm. En uråldrig hinduistisk symbol för lycka, välgång och gott liv. Min första tanke var att detta måste de ändra på om de ska utvecklas som turistland. Men sen slog det mig hur centrerad på värsterländsk kultur man är. Varför skulle en hel världsdel, religion och kultur ändra en lyckobringande symbol på grund av västerlänningars grymheter? Försäljarna av tyger förstog inte heller vad jag menade när jag försökte prata om symbolen. Globaliseringen kanske trots allt inte är så omfattande som man kan tro.

2 kommentarer:

Eva sa...

Vad skönt ni verkar haft det!
Håller med dig om detta med symboler. Själv har jag funderat på det en hel del vad gäller det kristna korset. Som kristen ser jag det som en hoppets symbol, men är väl medveten om att många ser det som en dödssymbol. Så'nt är intressant! (O som du skriver ska man akta sig noga för att lägga egen kultur/värderingar/historia i andras.)
Lika intressant med dessa gatuhundar! Jag skulle gärna läsa en djupare avhandling eller se en riktig naturfilm med dessa som huvudobjekt! Tills för något år sedan bodde en hund här som adopterats från Spanien (tror jag). Tim var oerhört kul att se i hur han bemötte andra hundar! Han hade levt på gatan i dessa mer eller mindre hophållna flockar och var underbar i sin "språkliga" säkerhet! Mycket så'nt verkar ju gått delvis förlorat hos våra så avlade hundar.

Quila o Ronja sa...

Jag bara undrar? Hur kändes det att komma hem till denna otroligt snörika och kalla vinter? Vilka kontraster.
Så härligt det ser ut.

Kram
Susanne