Idag när vi var ute och gick så testade jag ett nyss inhandlat expanderkoppel som ska minska obehaget av ryck i kopplet. Eftersom jag har ömtåliga handleder så kan ett ryck kännas ordentligt. Borde ju kännas i hundens hals också. Det fungerade faktiskt riktigt bra men nu hade jag inte någon särskilt dragig hund med. Ska testa på min ungkuvasz imorgon.
När jag gick där och filosoferade i lövskogen bland kantareller, taggsvamp och svart trumpetsvamp så funderade jag på varför det egentligen är ett problem att hunden drar. Det enda problem jag kan komma på är att det borde kännas obehagligt i hundens hals och för oss människor så är det jobbigt med en dragig hund. Iallafall om den går i koppel. Men om vi sätter en sele på hunden och ställer den framför en pulka eller vagn då är ju själva dragandet helt plötsligt något positivt.
Om vi försöker tänka ur hundens perspektiv så tycker väl de att det är vi som är problemet som håller emot och envisas med att ha dem kopplade. Kanske tycker de att vi går för långsamt också. Kan man omvandla detta dragande till något positivt? Ett sätt är ju att låta hunden att dra något. Någon som hal fler tips? Jag har hört att de mest fulltecknade hundkurserna är hur vi ska lära hunden att inte dra i kopplet. Det är som om normen i vårt mänskliga perspektiv är en hund som aldrig drar i kopplet. Om den gör det så är
hunden ett problem. Kanske är det så eller har vi missat något som har med hundens grundläggande behov att göra?
Det finns en sociolog/antropolog som heter Mary Douglas. Hon studerade bland annat människors hantering och relation till
smuts. När blir något orent och smutsigt? Varför är mat på tallriken något positivt medan mat på skjortan är smuts? Skor i hallen är ok men inte på bordet. Det handlar helt enkelt om vår organisering och hur en sak är positivt i en situation men negativt i en annan. Problemet borde således inte vara objektet själv utan vår relation till objektet. Det är med detta resonemang i bakhuvudet jag började fundera på det här med hundar som drar i kopplet. Är det verkligen hunden som är problemet?
Själv tycker jag det är oerhört jobbigt med dragiga hundar, men det är mycket för att jag har ont i leder och att det faktiskt gör ont. Samtidigt måste det ju finnas stunder som hunden faktiskt får dra. Jag skulle tycka det var praktiskt med en lite shoppingvagn för hundar med inbyggd växel så jag kan lägga i en riktigt tung växel för de mest dragmotiverade hundarna. Borde ju vara bra träning och vilken musklad hund till utställningssässongen! Någon som kan fixa det ;)