Har attackerna verkligen ökat?

I flera tidningar går det igen att läsa om att hundattackerna har ökat, (se Dagens Nyheter, Skånskan, Tv4, Sydsvenskan, Laholms tidning). Resultatet man kommit fram till grundar sig på att antalet anmälningar har ökat. Min undran är om det i sig betyder att även attackerna har ökat? Jag menar att i alla andra fall krävs det en dom innan händelsen betraktas som ett brott. Det behövs en ordentlig utredning som tar reda på vad som verkligen hänt. Att människor kan anmäla varandra i tid och otid är ju inget nytt. Logiken är att det räcker inte med en anmälning för att definiera att det som påstås hänt verkligen ägt rum och vem som i så fall är skyldig.

Vad jag efterlyser är ett bättre underlag för att hundattackerna verkligen har ökat. Vidare kan man fråga sig vilken typ av attack som hänt och om någon blivit skadad? När en hund attackerat ska det redan idag göras en utredning, i de flesta fall så "frias" hunden. Kan det vara så att all rapportering av "farliga kamphundar" ökat människors rädsla och att det kan påverka antalet anmälningar? Kan människor som inte är hundägare alltid bedöma en hund som kastar sig i kopplet om det handlar om aggressivitet eller lekinvit? Vad menar man med en attack? Är självförsvar också en attack? Sen finns det givetvis tragiska fall när en hund verkligen har bitit. Men ska alla andra hundar av samma ras eller som ser likadana ut också dömas? Räcker det inte med att förövarna omhändertas?

Jag förstår inte hur man ska lösa problemet med attackerande hundar genom att förbjuda vissa raser. De oaktsamma ägarna finns ju kvar, är det inte mot dem vi borde rikta ljuset? Kd menar fortfarande att de kan överväga ett förbud mot vissa raser, jag är rädd för att detta kommer genomföras under denna mandatperiod om det blir den förra alliansen som kommer bilda regering. Vissa bostadsområden har redan ett förbud mot vissa raser och jag menar att detta verkligen är populistiskt. Det vore mer logsikt, för min del om man förbjöd personer som inte klarar av att ha hund att faktiskt ha en hund. Idag kan människor som misshandlat sina djur få djurförbud, varför inte även införa djurförbud för personer som är direkt olämpliga att ha hund. Med nuvarande förslag som KD har så kan olämpliga personer bara skaffa en annan hundras.

Det viktigaste, menar jag, är att innan man diskuterar olika generella åtgärder borde man utreda om attackerna verkligen har ökat och vad det i så fall beror på. Att hänvisa till ras, gör det hela alldeles för enkelt hävdar jag. Kan människor ökade rädsla också vara en del av problemet? Eftersom jag själv är ägare till en ras med mycket vaktistinkt (dock inte en ras som normalt benämns som kamphund) så måste jag uppfostra min hund men största problemet är nog okunniga människor runt mig. Det finns dem som betraktar ett hundskall som en attack Det finns också människor som jag måste hindra så att de inte hårdhänt klappar hunden på huvudet, drar den i svansen, stirrar hunden i ögonen, skräms, slår hunden, kastar sten på hunden, kastar smällar mot hunden, tar för givet att alla hundar vill bli klappade av främlingar - ja ni anar inte hur många konstiga människor det finns därute...

En höstig promenad

Det värsta jag vet är när hundartiklar handlar om vädret, iallafall om det är hundspalter i tidningar som ska handla om ngt specifikt och inte är ngn form av krönika. Men nu är ju detta min privata blogg och det går liksom inte att komma runt vädret när man ska dela med sig av sin vardag. I allfall om man har hund. Årstidväxlingarna kommer så nära när man strosar i skogen. Höstens färger men också en och annan blomma som hänger kvar. Hundarna har extra mycket spring i benen och springer ikapp med höstvindarna. Med en puli med i skogen får man dessutom alltid med sig en del av naturen in...

TVÅ hundar och ETT ben

VI och DOM

Nu har väl chocken över valresultatet sjunkit in. Att vi fått ett parti med sina rötter inom nynazismen. Ett parti som gör skillnad på Vi och Dom. Att vi är mer värda än dom, inte för att vi presterat bättre, är snällare, duktigare eller gjort något särskilt bra. Nej, enbart på grund av fel hudfärg eller att dom har sina rötter utanför EU. För vårt medlemskap i EU innebär ju redan att många nationaliteter kan söka jobb här. Globaliseringen har luckrat upp våra nationsgränser och den moderna tekniken har flyttat oss närmare varandra. Samtidigt härjar krig och förtryck i många länder som skapar levnadsförhållanden som vi välbeställda svenskar knappt kan tänka oss in i. De människor som har det allra värst, de som hotas till livet kan eventuellt få stanna i Sverige. Just dessa människor pekas nu ut som syndabockar för den ökade kriminaliteten, arbetslösheten, bostadsbristen etc. av ett parti som nu gör anspråk på en plats i riksdagen.

Rädslan för det okända och annorlunda är ju ingenting nytt. Historiskt sett har de "nya" på en ort betraktats som annorlunda och konstiga. Rädsla för det okända finns inbyggt i oss människor precis som hos djur. Skillnaden är att vi människor har ett intellekt där vi kan förstå, förklara och övervinna rädslor. Vi kan helt enkelt tänka abstrakt och på så vis få andra perspektiv än vad den direkta reaktionen kanske ger. Men vissa människor verkar sakna denna förmåga...

Jag kan jämföra med mina hundar. Eftersom de har vaktinstinkt i sig så är de extra tydliga med att reagera om något avviker från det normala. Jag måste därför lära mina hundar att allt nytt inte är farligt. Man brukar tala om vikten att socialisera hunden. Att träna den att fungera i olika miljöer men också hantera olika sociala relationer.

Nu när vi fått in ett främlingsfientligt parti i riksdagen så undrar jag om samhället missat en del av socialiseringen för en stor grupp människor? Man talar om att "de nya svenskarna" ska lära sig vår svenska kultur och integreras i samhället. Kanske har vi glömt bort att det verkar finnas "gamla svenskar" som borde lära sig grundläggande värderingar för medmänsklighet?

Vad händer när dessa "gamla svenskar" lutar sig mot varandra? Blir rädslan för det okända ännu större? Återigen kan jag gå till mina hundar. Om någon blir rädd så sprider det sig lätt till de andra, åtminstone till de lite yngre med sämre självkänsla. Tillsammans jagar de upp varandra även om de kanske inte förstår varför. De skapar ett hot som kanske inte finns. Som tur är går det att bryta denna kedjereaktion. Iallafall för hundar...

En stor tröst är alla motreaktioner. Sverige är inte ett land som ska präglas av rasism och hård människosyn! Det är nog dags att skapa en integrationspolitik för de svenskar som inte förstått det!

Läs mer här: GP , AB, AB, AB, Sydsvenskan, Skånska Dagbladet, Svenska Dagbladet, Smålandsposten





Vi gillar olika!

Välkommen Eira

Nu har Eira snart bott här en vecka och det känns som om inte har gjort något annat. Eira är en väldigt framåt, nyfiken och anpassningsbar tjej. I stamtavlan heter hon Carlslunds Idavall Eira och hon är dotter till min guldklimp Csigora Gyémánt Gaia som bland annat vann kuvaszspecialen över drygt 70 kuvaszer. Eira har väldigt kul med Minou medan Czabina mer agerar mamma. Stort tack till Micke och Patric för en otroligt trevlig och fin kuvasztjej. Här kommer lite bilder från Eiras första vecka hos oss!

Sofiero - Puli

Efter att ha visat kuvasz på morgonen så var det dags för pulisarna i slutet av dagen på Sofiero-utställningen. Medan vi väntade på vår tur spanade vi in pumisarna som gick i ringen innan oss. Pumi är en släkting till pulin men med inslag av terrier. Pumin är därför lite kaxigare och mer aktiva än puli. Pumi fäller inte heller, men man borstar och klipper pälsen. Det som är typiskt för pumins utseende är nog ändå deras öron!

När det blev vår tur så överaskade Siouxsie mig med att sköta sig perfekt. Inget bus och hoppande i ringen. Det gick till och med så bra att hon fick sitt första cert!

Nedan bästa hanhundklass med Warga, Rya, Aksel och Fille och de placerade sig också i denna ordning. Aksel blev dessutom champion!

Rya är en puli med extremt mycket päls, här i full fart!

Warga är en sådan snygg och trevlig hane, dessutom är han son till en av mina egenuppfödda tikar:)

BIM Warga (och kennel Xaida´z) och BIR till Spirit (kennel Bubbleton)!

Efter en lång dag i Sofiero begav vi oss till Råå camping för att hämta våra valpar. Vill sluta med att tacka Kicki för skjutsen och att du hjälpt mig under dagen då min hälsa inte är den bästa;) Till sist en hälsning till Carlslund - jag är säker på att jag valde den allra bästa valpen - hon är outstanding!

Sofiero - Kuvasz

I samband med utställningen i Sofiero samåkte jag med min vän Kicki från kennel Sorschies till Råå camping i Helsingborg. Där träffade vi Micke och Patric från kennel Carlslund som hade med sig en varsin valp till oss. För mig känns det stort att få en valp ur denna kombination då jag köpte in pappan för att använda på min Czabina. Tyvärr kunde jag aldrig använda Czabina i avel. När nu hennes halvsyster Gaia skulle paras är det roligt att just Csigo fick bli pappa till denna kull. Denna tös heter Carlslunds Idavall Eira i stamtavlan och hon förtjänar en alldelses egen presentation som kommer i nytt blogginlägg. Här kommer ett bildsvep från den internationella utställningen i Sofieros slottspark. Det började i kuvaszringen där jag ställde ut Bella i championklass Nedan Petra med Zelma och jag med Bella.

Det är roligt att ställa ut Bella då hon är en sådan söt och snäll tjej. Hon är dessutom ordentligt musklad med ett härligt steg. Detta är givetvis tack vara hennes fodervärdars gedigna träning. Tack Christel och Conny!

Bella hade hård konkurrens och hon blev slagen av snygga Zelma här visad av Petra.

Bästa tikklass med Beyla, Zelma och Bella! Det slutade med Zelma på första plats med CACIB, Bella med Reserv-CACIB och Beyla fick sitt sista cert för svenskt utställningschampionat. Det blir kennel Carlslunds första egenuppfödda champion! Zelma slutade sedan som Bäst i rasen! Grattis!

På plats fanns även Kiwi. Det var hennes och mattes första utställning- Även om det behövs mer träning så tyckte jag det gick riktigt bra för dem. Detta kommer bli en cert-plockare framöver!

Efter kuvaszringen strosade vi omkring och shoppade lite. Det finns alltid så mycket att titta på på denna utställning och det känns inte helt fel att vandra omkring i denna slottspark. Senare på dagen var det dags för pulisarna. Jag hade med mig juniortiken Siouxsie. Se mer i nästa blogginlägg!