lördag 8 juni 2013

Skäms, socialtjänsten i Nordmalings kommun!

Är din hundvän en "realiserbar tillgång"?
"Sälj dina hundar, annars får du inget försörjningsstöd!" Det beskedet nådde en äldre man, utförsäkrad efter en ryggskada, som sökte försörjningsstöd (socialbidrag) för att klara av tiden fram till september, då han skulle få pension. Socialtjänsten i Nordmalings kommun bör skämmas och göra avbön och be om ursäkt till mannen omgående! 

Jag vet inte om det är utbildningen på socionomprogrammen på landets högskolor som brister? Det finns faktiskt en uppenbar risk för det. Men snarare utgör nog tilltaget ovan bara det senaste redskapet i syfte att förnedra, förminska och fattighjonifiera de personer som av en eller annan anledning inte hamnat ombord ens som tredjeklasspassagerare på den borgerliga alliansens Titanic, utan finns utanför de alltmer grovmaskiga skyddsnäten i den välfärdsstat som den borgaralliansen i snabb takt raserat. Skrämmande nog hjälpta av  en socialdemokrati i förnekelse och ett miljöparti som navigerar likt en tennisboll i spel mellan höger och vänster.

Västerbottenskuriren skriver att den äldre mannen fick ett brev från en kvinnlig socialsekreterare som skriver att hon ”har observerat att Tommy har två renrasiga hundar”. Socialsekreteraren, som enligt brevet har diskuterat detta med sina chefer, kräver att Tommy ska sälja hundarna.

”Nästa månad, inför juli, förväntar vi därför att du har avyttrat hundarna eller väljer att inte söka bistånd.”

Den, vidriga, meningen är skriven av någon som vare sig förstått socialtjänstlagens mål eller uppvisar förmåga till empati. En hund är en livskamrat, likt en sambo eller ens barn. Det är inte en kapitalvara som en platt-tv eller en motorbåt. Det är en levande, pulserande varelse som du skapar en social relation till. Ni skapar gemensamt sociala band er emellan, delar upplevelser och hanterar omständigheter omkring er. Ni ger varandra värme, glädje och tröst. Ni blir kort sagt vänner. Eller, faktiskt, familj.

Att som socialtjänstemannen i Nordmaling gör kräva att man säljer sin vän, en del av ens familj, för att kunna erhålla ett kortvarigt ekonomiskt bistånd är faktiskt chockerande. På många sätt. Ett sånt krav är i direkt motsatsförhållande till Socialtjänstlagens syfte. Jag har tidigare skrivit om rätten att åka färdtjänst med sin hund, vilket också styrs av socialtjänstlagen och en speciallag. Jag citerar återigen den i mina ögon suveränt vackra juristprosan i Socialtjänstlagens portalparagraf:

"1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas
- ekonomiska och sociala trygghet,
- jämlikhet i levnadsvillkor,
- aktiva deltagande i samhällslivet.

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet."


Att få behålla sin hundvän om man råkar komma på ekonomiskt obestånd är självfallet en rättighet. Det handlar om att ge den som ändå har så begränsad möjlighet att delta i samhällslivet av ekonomiska eller andra skäl möjlighet behålla och utveckla en mänsklig värdighet. Att göra det genom att leva med sina hundar är kanske både det enda och det bästa sättet att åtminstone delvis tillgodose lagens mål om jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Ett bra blogg inlägg om detta hittar du på VK-bloggen.

Att, likt socialtjänsten i Nordmaling gjort, kräva att man säljer sin familjemedlem är sannerligen inte att tillgodose lagens målsättning om att bygga socialtjänstens verksamhet på självbestämmanderätt och integritet. Det är bara elakt.

Socialchefen i kommunen, Kerstin Asplund borde, istället för att svamla om att man kanske inte har stöd i lagen för det krav man skickat ut, säga så här: "Vi ber om ursäkt! Vi har gjort fel! Vi har krävt en orimlig sak av den person i vars tjänst vi faktiskt ska verka. Vi har agerat i motsats till Socialtjänstlagens mål och mening. Vi rättar till det här omgående och tar den enskilda tjänstemannen i örat omgående! Förlåt." Men det lär vi inte få höra gissar jag.

6 kommentarer:

Malin/BilboBlueEyes sa...

Hur tänker folk egentligen? Sparka på folk som ligger. Det är hemskt och ännu värre när det kommer från folk som ska ha bestämmanderätt i vissa frågor.

Malin/BilboBlueEyes sa...

Har börjat titta lite mer på att använda Facebook så klippet gick ut där och så kom jag på att jag inte har gillat din Facebooksida än, men nu har jag klickat på gilla knappen! :-)
Kan ju inte komma ihåg allt. ;-)

Ulf sa...

Det är kusligt hur allt har vridits ett halvt varv så att lagar och reformer som tillkommit för att stötta människor istället har blivit ett sätt att "komma åt" folk. Tjänstemän kan ta poäng genom att stoppa människors rätt till hjälp. Förstår att de ibland utsätts för försök till fusk och att de håller ögonen öppna, men det får ju inte innebära att de blundar när människor i tillfällig nöd behöver det stöd som de är berättigade till.
Att en hund är en familjemedlem vet jag sannerligen och om någon hade krävt av mig att göra som i det här fallet vet jag inte vad jag hade gjort.

Eva sa...

Har hört liknande tidigare, då om hemlösa som skulle tvingas göra sig av med djur.
Nästa politiker som protesterar mot orden att samhället har blivit iskallt tror jag att jag...
(Men min egen situation förvärrades katastrofalt redan 2004, alltså under annat styre. Och dessutom var det ett fackstyrt företag som var SÅ bra på rehabilitering och inte alls tog alla chanser att bli av med mig/problemet...)
MEN - jag tror jag ser orsaken! Soc däruppe har naturligtvis fått "böner" från psykvården att fixa fler patienter! För hur 17 ska denne stackare kunna må?
Jippie! Soc sparar pengar och sjukvården får in mer i patioentavgift. 2 flugor i en smäll. Att vi knäcker en medborgare? Vad har DET med saken att göra???

Anonym sa...

Valpuppdateringar!!! :)

Elin sa...

Kikar in och önskar er en riktigt trevlig midsommar!