söndag 22 januari 2012

Risker med dvärgbandmask


 
Du kan smittas enbart genom att inhalera damm!
Sverige räknas nu som ett land som har dvärgbandmask. Flera smittade rävar har påträffats. Egentligen är inte denna parasit farlig för hunden eller räven. De visar inte ens några symptom. Det är för oss människor som masken kan bli livshotande. Den sk blåmasken kan växa inom oss i upp till 15 år och kan då bli livshotande. Tumörliknande blåsor bildas och bör avlägsnas kirurgiskt. Sjukdomen kallas för alveolär echinococcos, (AE) och kan bli dödlig.

Som hundägare har vi ett stort ansvar då hunden fungerar som värddjur för denna parasit. Enligt Jordbruksverket ska avmaskning göras med prazikvantel eller liknande preparat. Men hur ofta ska vi egentligen avmaska våra hundar? Hur lätt kan vi smittas? Och hur blir det när vi ska resa utomlands?

Svenska hundar som vill resa till Finland, Storbritannien, Malta och Irland ska avmaskas 1-5 dygn innan införsel. Det går alltså inte längre att avmaska vid gränsen. Det måste även vara en veterinär som utför avmaskning samt att denna stämplar in detta i hundens pass. Hundar som pendlar mellan Sverige och Finland ska avmaskas regelbundet var 28e dag.


Men hur gör vi som bor i Sverige? Ska vi verkligen avmaska våra hundar så ofta? På uppdrag av regeringen har jordbruksverket tillsammans med socialstyrelsen gjort en utredning som mynnat ut i ett antal förslag hur folkhälsan kan skyddas. Här kan du läsa hela rapporten: Förslag till åtgärder för att skydda folkhälsan med anledningen av att rävens dvärgbandmask påvisats i Sverige. I korthet kom man fram till att utbredningen inte är särskilt stor och risken för smitta för både hund och människa är väldigt liten. Att utrota dvärgbandmasken anses vara omöjligt däremot behövs mer kunskap om smittan och var smittan finns. Ökad forskning och information till den breda allmänheten anses som det allra viktigast. Ett problem är att Sverige inte längre kan kräva att utländska hundar som kommer hit från smittade områden är avmaskade då även Sverige nu räknas som ett smittat område.

Det finns inga generella krav på att svenska hundar regelbundet ska avmaskas. Det finns inte heller någon anledning att sluta plocka bär eller svamp. Dessa råd grundar sig på den riskbedömning som gjorts. Även i området där smittan finns ( b la Schweiz) är det få människor som fått sjukdomen (2-3 personer per miljoner invånare), det handlar då om äldre människor och människor med nedsatt imunförsvar. Det finns inga barn som insjuknat. Då undrar jag hur man kan veta det när det kan ta upp till 15 år innan symptom visar sig?




Istället bör man avmaska sin hund om man misstänker att den ätit sork eller annan gnagare då det är det vanligaste sättet som smittan sprider sig. Det är nämligen så att dvärgbandmasken sprider ägg i sitt värddjur som kommer ut med avföringen och äts upp av gnagare. Det kan också vara en poäng att avmaska sin hund om man bor i ett område där smittan påträffats. I rapporten noteras möjliga spridningsvägar och det är via bär,svamp och även vatten. Men även genom att inhalera damm! Hunden kan sprida parasiten genom att äta gnagare men även rulla sig i avföring. Rådet är att lösspringande hundar bör tvättas och avmaskas om man finns i ett smittat område.Vid frystorkning och kokning av bär och svamp dör dvärgbandmasken. Man kan också tvätta bär och svamp väldigt noggrant.


Hur kommer ni andra hundägare göra? Kommer ni avmaska oftare och då med andra preparat än tidigare. Eller kommer ni avmaska som vanligt? Det är ju egentligen inte särskilt nyttigt att avmaska hunden ofta. Det sägs ju att man inte ska avmaska sin hund om man inte misstänker smitta. Men om ny ingen symptom visas hur ska man då veta? Man kan visst ta avföringsprov också men då måste man göra det ofta då det är lätt att missa äggen.

Något jag tycker är intressant är att föreskrifterna som vi hundägare fått del av ser annorlunda ut om de publicerades före man upptäckte smittan i Sverige och efter. Riskbedömningarna och föreskrifterna är betydligt hårdare innan än efter. Beror det på att man vet mer nu eller ser man det som orimligt att kräva att alla hundar ska avmaskas en gång i månaden? Eller är man rädd för att människor ska få panik?

Och hur gör vi kattägare, i allafall som har jagandes katter som tar sina rundor i skogen? Jag har läst att katter trots detta smittar mer sällan. Det finns inte heller några generella råd till kattägare mer än att avmaska dem, om vi känner oss oroliga.

Vi hundägare kanske får vänta på upprättandet av den handlingsplan som utredningen föreslår. SKK hänvisar som det är nu till Jordbruksverket som hänvisar till denna rapport.

Bilderna är hämtade från nätet
Läs mer om rävens dvärgbandmask:


- SVA- samlad information
- Krisinformation
- Fråga Veterinären
Naturvårdsverket - Dvärgbandmask i Sverige- Smittskyddsinstitutet - information
- Livsmedelsverket - Rävens dvärgbandmask

4 kommentarer:

Sara sa...

Intressant tack! Jag kommer leva på som vanligt, jag avmaskar mina vuxna hundar väldigt sällan kan bero på att jag aldrig haft nån som ätit döda saker i skogen. Men det är svårt att veta hur man ska bete sig helt klart.

Anna sa...

Vad intressanta saker du tar upp. Ser själv fram emot riktlinjer för detta... Innan dess kommer inte jag göra något särskilt, inga smittade rävar är funna i våra områden. Vanligtvis avmaskar vi aldrig av rutin, bara vid 12 v och 1 år. Sedan endast om mask är konstaterad - vi kan göra stor skada om vi överavmaskar! Men ser fram emot nya riktlinjer för just dvärgbandmasken, vilket litet äckel, va? :S

Elin sa...

usch läskigt det dära!

Vintertass sa...

Ja denna dvärgbandmask är inget vidare. Tur nog bor jag i ett område där man inte hittat rävar som varit drabbade, men tyvärr så kan det ju lätt spridas hit om någon hund drabbas och dess ägare inte vet om detta och åker på semester i det här området.
Ser också fram emot riktlinjerna och hoppas att hundägarna sedan följder riktlinjerna.