söndag 23 september 2012

Djurs egenvärde, djurskyddslag och destruktion

I dagens Svenska Dagbladet står en nyhet ut bland de övriga. Den illustrerar ett sjukt system och en grundläggande felsyn på djur och deras plats i vårt samhälle.Så här presenterades den:



Jag är inte förvånad, personligen. Men förbannad. Det finns ett genomgående, och grundläggande tankefel som möjliggör hela systemet med utnyttjandet av djur för livsmedelsproduktion i industriell skala. Det blir ju knappast tydligare än så här.

Alltså, för att förtydliga detta, så går det till så här, enligt Svenska Dagbladets journalist Mats-Eric Nilsson , som först skrev om detta den 11 september 2012:

"Det finns frågor man sällan ställer sig. Som man helst bör ha ett nyfiket barns oförvillade blick för att ens komma på. Har du exempelvis vid frukostbordet funderat över vad som händer med alla hundratusentals värphöns när de gjort sitt som äggproducenter?

En bekant, med god insyn i saken, har berättat för mig hur det kan gå till.

När hönsen är uttjänta stänger man till byggnaden ordentligt och pumpar in dödlig gas. En stund senare lägger veterinären örat mot dörren för att förvissa sig om att kacklet upphört och att samtliga fåglar är döda. Därefter vädras gasen ut så att man med traktor kan samla ihop kadavren och i lastbil transportera iväg dem från gården.

Vart då, fortsätter den frågvise?

Till en destruktionsanläggning som sysslar med energiåtervinning. Dagens melodi har blivit att ”Elda med Höns”, som ett proggband profetiskt döpte sig till i mitten av 1970-talet. Dessutom finns mobila anläggningar som åker runt bland äggproducenterna och på plats mal ned fåglarna till så kallad chickpulp, som sedan blir föda åt minkar."

Nån som tycker att tillvägagångssättet verkar bekant? Utan att göra jämförelser i övrigt mellan det svenska, tillåtna och uppmuntrade, ägg- och fågelindustriella systemet och nazisternas vedervärdiga utplåningsindustriella system under 1940-talet, kan man inte undgå att slås över likheterna i praktik. Det vill säga de handlingar, som upprepat bildat mönster och som inte sällan tränger in i andra områden än de, där de en gång uppfunnits och utvecklats. Och där vi trampar på i gamla hjulspår utan att reflektera kring detta, så att säga. Från utrotning av kommunister, judar, homosexuella, med flera grupper som sågs som "lägre stående" i det nazistiska Tyskland genom internering, utnyttjande i (krigs-)produktionen, utslitning, avlivning genom gasning, kontroll av att döden inträtt, packning, transport, destruktion genom förbränning. Destruktion av det kött och blod som inte längre är tillräckligt produktivt i den överordnade rasens ideologiskt grundade industriella produktionssystem.

Ni ser, praktikerna är i princip desamma som i det system som journalisten Mats-Eric Nilsson påvisar i sin artikel. Men de lägre stående kommunisterna, judarna, homosexuella, med flera grupper är utbytta mot...värphöns.

Det äcklar mig. Det måste vara ett fel i systemet på en grundläggande nivå. Det här kan väl inte vara förenligt med vår fina svenska djurskyddslagstiftning?! Eller?

Inte kan väl den djurskyddslagstiftning som utifrån ett mycket gott syfte reglerar att våra hundar som bor med oss i hemmet måste ha en liggplats, som är petimeternoga med att våra hundars hundgårdar är på pricken si eller så många centimeter på längden, bredden och så vidare, som nitiskt övervakas av statstjänstemän, polis, veterinärer och ideella organisationer, inte kan väl den lagstiftningen tillåta att djur föds upp för att vara produktionsenheter som eldas upp efter en kort tid i fångenskap? Det är väl inte möjligt. Eller borde inte vara det i alla fall.

Jag läser så i förslaget till ny Djurskyddslag som presenterades under förra året (SOU 2011:75, s 39) hur första paragrafen i första kapitlet, som handlar om lagens syfte är formulerat:

"1 kapitlet. Syftet med och omfattningen av lagen  
Lagens syfte 
1 § Denna lag syftar till att säkerställa ett gott djurskydd inklusive 
en god djurhälsa.
Den syftar också till att främja respekten för djur och deras välfärd, då djur har ett egenvärde oavsett den nytta människan har av dem."

Men, visar det sig, paragrafen är ny och saknas i dagens djurskyddslag. Det är egentligen bedrövligt.

Samtidigt, det är också hoppfullt att utredaren kommit fram till att det behövs slås fast, klart och tydligt, att djur har ett egenvärde oavsett den nytta människan har av dem. Det är bara att hoppas, att riksdagen klubbar förslaget inklusive en ograverad 1 paragraf i 1 kapitlet. För är det fastslaget, ja då måste rimligen handlingsmönstret uppfödning, inspärrning, utnyttjande i produktionen, gasning och destruktion framstå som fullständigt i strid mot Djurskyddslagen. Och då inte bara framstå som fullständigt vansinnigt enligt känd förebild från det vidrigaste samhällssystem som hittills nånsin människor lyckats konstruera.

Upp till bevis, Eskil Erlandsson!


3 kommentarer:

Asta och Freja sa...

Nä, fy fan, blir min spontanta kommentar och jag är sur på mig själv för att jag inte väljer en vegetarisk livsväg. När jag läste Foer´s "Äta djur" bestämde jag mig för att inte äta djur. Tyvärr lyckades jag inte hålla mitt eget löfte. Trots de fasansfulla beskrivningar av grisslakt, hönshållning och nötproduktion. Det är bara för djävligt helt enkelt.

Dan Porsfelt sa...

Hej Asta och Freja! Idag är första dagen i resten av era liv ;)

Eva sa...

Att det inte uppmärksammats tidigare upprör också. Jag gissar att det "slit och släng"-tänk vi har hamnat i i så många sammanhang påverkar.
Jag kan faktiskt acceptera att hönsen ges till minkar (även om jag har en del åsikter om minkuppf och dess "nödvändighet"...)men absolut inte att de bara bränns upp! Tankarna går ju direkt till mänsklighetens mörkaste minnen, precis som du skriver. Ok att man inte kan jämföra människor och djur i detta fall, men jag tror att allt sådant här "avtrubbar" och gör oss mindre empatiska rent allmänt. (Jmf barnet som plågar katt o som kanske i framtiden plågar "kompisar")
När jag bodde på landet och var tvungen att döda möss i fälla var jag bra nöjd när jag hittade en modell av fälla som var lätt att tömma. Den döda musen kunde läggas ut där jag sedan såg att kråka eller annan fågel tog den. Då kom den i alla fall till nytta.
Jag hoppas med dig att riksdagen klubbar ograverat!