Oavsiktliga konsekvenser & omhändertagna mudi

Människors handlingar kan få olika konsekvenser. Vi kan göra val som påverkar vår framtid, för oss själva och för andra. Men ibland händer saker som vi inte räknat med. Vi kan vilja väl men konsekvenserna av vårt handlande kan bli såväl oavsiktliga som förödande. Vi kan t ex ge våra hundar godsaker för att belöna dem när de är duktiga. Vår avsikt kan vara att vi vill att hunden ska må bra eller kanske förknippa en person, plats eller handling med något positivt. En oavsiktlig konsekvens kan vara att hunden blir för tjock eller godisfixerad. Våra avsikter kan vara goda med konsekvenserna kan bli de motsatta.

En person kanske vill klappa en hund som ser så ensam ut när den står bunden utanför affären. Avsikten är god - att hålla hunden sällskap och visa uppskattning. En oavsiktlig konsekvens kan vara att hunden blir rädd och i värsta fall biter. Vår avsikt är återigen god men den oavsiktliga konsekvensen blir i värsta fall, om hunden biter, att hunden blir avlivad. En annan "djurvän" tar hand om hemlösa katter så de får någonstans att bo. Det kan bli fler. Och fler. Och... Kärleken kanske räcker till för alla men när de blir för många kan det bli svårt att hinna sköta allt. Det kan också bli dyrt. Många gånger är vanvård av djur inte planerat. Ändå kommer larmrapporter då och då om djur som far illa.

För inte så länge sedan skrev jag om mudivalpar som omhändertagits. Jag har fått rapport att sammanlagt rör det sig om 16 st mudihundar som man nu letar nya hem till. En tik fick en kull på fem valpar efter omhändertragandet. Det finns ytterligare valpar som är avvanda och lite äldre juniorer plus en vuxen hane. Dessa valpar behöver egna hem som kan ge dem en trygg tillvaro och aktivt liv. Här kan du läsa mer om mudi: SvkFUR

Hade denna vanvård kunnat undvikas med mer kunskap? Kanske. Kanske inte. I dessa fall tror jag inte avsikten var att medvetet skapa lidande för djuren. Frågan är hur man gör för att få dessa människor att få upp ögonen för att deras goda avsikter blivit ett problem istället? Hur får man dem att känna empati för djuren som lider och inte missriktad kärlek? Som tur är har vi har en lagstiftning i Sverige som inte tillåter att djur far illa. Dessa människor får inte ha djur. De får djurförbud. Problematiken kvarstår dock att det finns människor därute som inte ser eller förstår att deras djur far illa. Ibland handlar det om en för tjock hund men det kan också handla om djur som får leva i sin egen avföring, utan tillräckligt med mat eller veterinärvård. Men förr eller senare spricker illusionen av normalitet och lycka. Vi ska vara glada att vi har våra djurskyddsinspektörer ute på fältet.

Vi har fått en andra chans: