Har precis läst en artikel på Sydsvenskans nätsida där en kvinna blivit "biten" av en hund. Om det hela gick till som det stog i artikeln så är jag inte förvånad över hundens reaktion. Jag tycker dessutom synd om hundens ägare.
Enligt Sydsvenskan är det en lös hund som nosar på ett barn som börjar skrika. Barnets mamma börjar också skrika och kastar sig fram och rycker bort sitt barn. I samma stund biter hunden kvinnan i underarmen. Nåja biter och biter, det gick inte hål. Om vi backar lite och ser vad som hände i hundens ögon så nosar hunden på en liten människa som börjar skrika. Här måste ju även hunden bli rädd, det finns inga indikationer i berättelsen om att hunden är aggressiv i detta läge men när kvinnan skriker och samtidigt rycker åt sig barnet så reagerar hunden instinktivt genom att försvara barnet mot den skrikande kvinnan. Hur ska hunden veta att denna skrikande kvinna är barnets mor och inte någon som vill göra barnet illa? Inte konstigt att hunden blir stressad. Jag blir faktist arg när jag läser sådana här historier. Får vi människor verkligen uppföra oss hur som helst mot våra djur?
Det visar sig att hunden rymt från ett radhus med en annan hund. Den ena hunden blev sedan påkörd av en bil. När kvinnan i artikeln får reda på att hunden dött säger hon: "Jag är glad att iallfall en av hundarna är död för hade jag hittat den hade jag nog själv slagit ihjäl den". Det står också att kvinnat knäat hunden när den försökte hoppa upp mot henne. Det skulle vara intressant att veta om detta ägde rum innan eller efter hunden "bet". Samtidigt som vi har strikt ägaransvar när det gäller hundar så är det enligt Brottsbalken olagligt att slå en hund eller utsätta den för lidande.
Det hade varit önskvärt om denna typ av nyheter kunde kompletteras med information om hur man ska uppföra sig mot hundar så att dessa olyckor inte behöver inträffa. Ett koppeltvång hade inte hjälpt då dessa hundar smitit och om jag förstått det rätt så var det en engångshändelse. Det var därför befriande när jag läste an artikel i Foket skriven av Henrik Holmberg. Äntligen en jornalist med förmåga att sätta in människors hundrädsla i ett större sammanhang. Varken hundförbud, koppeltvång eller hundkörkort hjälper människor som agerar i okunskap. Det är då olyckor händer som fallet i Malmö. Författaren avslutar sin artikel med:" Å andra sidan är det kanske inte hundägaren som måste utbildas, utan de som inte har någon naturlig kontakt med hundar i sin vardag" Tack för de orden Henrik!
17 kommentarer:
Du sätter ord på precis vad jag tänkte när jag läste artikeln. Letade efter fakta kring vad som hänt men hela artikeln var haffsig och attans vinklad.
Då jag känner hundarna så kan jag tala om för dig att det inte alls var första gången dessa hundar rymde...den andra hunden har gått till angrepp mot 4 st hundar vid tidigare tillfällen..bla då en liten valp...
Anonym ja, okunskap om hundar och sensationslystna journalister med rubriker utan innehåll.
Hunden gjorde ju inget och kommentaren kvinnan gav(om den nu är korrekt)det visar att många människor inte tycker om djur! Ängsliga och rädda och tyvärr är det dessa oansvariga hundägare som framkallat detta hundhat/rädsla. Det räcker bara med att hunden är stor så är den farlig.
"...så är det enligt Brottsbalken olagligt att slå en hund ..."
Med det är lagligt att använda nödvärn, vi vet inte exakt vad som hände, d.v.s. om det var en attack eller ett uppskrämt barn, men hade en hund attackerat mitt barn så hade även jag gått in fysiskt.
Att du tackar för orden om att det är "de som inte har någon naturlig kontakt med hundar i sin vardag" som ska utbildas är ett direkt korkat. Det är inte min systersons fel att han är paniskt rädd för hundar av alla storlekar (men inte blinkar en sekund när en 1,80 m i mankhöjd häst travar förbi)och varför skulle han, som inte fört in hundar av varierande sönderavlade stabiliteter in i en storstadsmiljö med stora mängder människor, behöva gå en hundkurs? Jag är ingen fanatisk "kamp"-hundsmotståndare och olyckor/smitningar sker men jag är trött på hundfanatikernas ryggmärgsförsvar av ibland helt uppenbart aggressiva hundar. Helt klart bör det ställas mer krav på hundägarna, vilket även Henrik Holmberg skriver, inte oss som inte äger hund.
En aggressiv hund bör tas från sin ägare, tränas om och förmodligen flyttas ut på landet, ja. Men det var inte det som detta handlade om. Här är en hund som nyfiket hälsar på ett barn, en fyra-åring som börjar skrika pga en hund, redan där ett problem. Sedan en kvinna som ställer sig och skriker och redan då är i en aggressiv/rädd sinnesstämning. Hundar är djur, inte människor, de kommer att reagera på situationen som kvinnan till stor del själv skapade. Min förra hund var världens snällaste och skulle förmodligen hellre backa än att göra ett utfall mot en människa ifall det inte var omöjligt att komma undan men skulle jag sett en arg kärring hota min älskade hund pga den hälsar på hennes löst springande unge vet jag inte vad jag skulle gjort.
Håller helt med om ovan insända komentarer om hundens reaktion. Hur kan man säga att man är glad att hunden är död? Sorglig och beklaglig inställning till djurs liv.
I det här fallet från malmö så handlar det om två st blandrashundar (mor och son). Tiken har vid ett flertal tillfällen gått till attack mot andra hundar och det sägs då att hon *bara* skyddar sin son...må så vara..men om jag som hundägare vet att min hund kan gå till angrepp så borde jag göra något åt detta eller är jag helt ute och snurrar? Där hundarna bor finns ett litet lågt staket OCH hundarna har rymt massor med gånger tidigare..Tiken har bitet andra hundar och då även en hund som hamnade på djursjukhus med svåra skador. Det sägs då att sonen inte är aggresiv..men tydligen eftersom det var den som bet kvinnan nu i malmö. Hundarna bor i min närhet .Problemet finns tyvärr kvar efterom den som har bitet tidigare finns kvar...Förstår att kvinnan ville skydda sin son precis som tiken...Men det vi bör tänka på är att om valet står mellan att skydda hund eller barn...så är valet lätt för mig iallafall..
Moderns val är lätt, ja. Men inte för mig som utomstående, jag värderar inte en människas liv över en hund. Det är skillnad på hur tiken går till attack. Säger hon ifrån så ser jag inget problem, går hon till attack för att skada som du beksriver bör hon redan vid ett tidigare tillfälle förflyttats. Där har du ett tydligt ansvar hos ägaren.
Jag är också utomstående men eftersom jag har hundarna i min närmiljö och jag har sett tiken göra utfall tidigare så säger jag att hunden mår inte bra och borde tagits bort långt tidigare..med det vill jag inte ha sagt att hunden ska avlivas men den bör komma ifrån miljön här och kanske få komma ut på landet eller något. Nu kan jag ju inte säga att tiken bara sagt ifrån vid tidigare tillfällen då faktiskt en hund (som var valp) hamnade på sjukhuset med svåra skador OCH sonen var inte i närheten då. Jag är själv hundägare och visst ska våra älskade djur få chanser men om min hund bitet fyra hundar tidigare så hade jag bytat miljö/avlivat min hund....man får inte vara självisk i ett sånt här läge..det handlar om säkerhet och djurets bästa.
Jag och alla andra har rätt att ströva fritt på allmän plats i vårt samhälle. Det har inte hundar. När jag är ute och går, cyklar eller bara vistas i samhället vill jag inte bli ofredad av nån lös hund. På denna punkten har jag juridiken helt på min sida! Om en kvinna är ute och går med sitt barn och barnet blir ofredat av en lös hund har hon full rätt att freda sig och sitt barn. Våldet ska var försvarligt.
Hur man kan flumma till händelsen och få det till att kvinnan får skylla sig själv eftersom hunden inte förstod att det var hennes barn, är både naivt och på gränsen till korkat. (En hund förstår mer än vad man tror.)
Alla ni hundägare!:
1. Ni har strikt ägaransvar för vad era hundar hittar på oavsett hur gulliga och snälla dom är!
2. I de flesta städer råder koppeltvång inom tättbebyggt område. Respektera det.
3. Plocka upp skiten efter hunden!
Tack för mig.
" men skulle jag sett en arg kärring hota min älskade hund pga hota min älskade hund pga den hälsar på hennes löst springande unge vet jag inte vad jag skulle gjort."
Ska man inte få släppa ut ett barn med hundskräck (som han fick efter att ha blivit hälsad på av en alltför ivrig okopplad hund... tack för det hundägaren med den vänliga ville-bara-hälsa-hunden) för att spela fotboll bara för att någons hund kan smita och "bara" vill hälsa? Som jag sa tidigare, smitningar kan ske men okopplade hundar är ett gissel och precis som Agneta tycker jag att valet mellan hund och barn är lätt.
"...jag värderar inte en människas liv över en hund..."
Snyggt sätt att diskvalificera sig själv från diskutionen Fredrik.
Jag tycker inte att jag har diskvalificerat mig från diskution för att jag tycker att en hunds liv är lika värt som en människas.
Dessutom håller jag till fullo med dig angående okopplade hundar. En hund som springer fram till andra människor utan att "fråga sin ägare" ska inte vara okopplad.
Min hund vände sig alltid om och frågade eller gick sakta fram och stannade flertalet meter ifrån och väntade på att de skulle komma till henne. Sedan hade jag inte henne lös-springande hela tiden utan endast i skog. Inte på gårdar och gator, just pga att människor kan bli rädda. Att jag värdera hundar och människor lika betyder inte att jag saknar respekt för andra människor.
Det är så typiskt att tolka allting som att det är hundens fel...man måste också förstå att hundar inte "tänker" utan agerar på instinkt! Bra skrivet!!! //Josefin
Jag bor väldigt nära ägarna och måste få kommentera att de aldrig haft sina hundar lösa när de varit ute med dem. Det hände pga de rymde. Har själv hund (hanhund) och har aldrig upplevt något problem med varken någon av hundarna eller ägarna. Det var en mycket olycklig händelse där vi bara kan spekulera om vad som "egentligen" hände. Att det blev en så djupt tragisk händelse med att hunden blev påkörd beror säkert på mer än en sak men jag är övertygad om att en skrikande hysterisk kvinna med järnrör knappast gjorde saken bättre. Detta var ingen kamphund i den bemärkelsen som det ofta skrivs så mycket negativt om utan en go familjehund med bra ägare.
Tack för alla kommentarer. Själv kan jag bara kommentera det som stog i artikeln och det är möjligt att den inte skildrar "sanningen". Men berättelser som dessa gör mig upprörd då det visar på sådan okunskap när det gäller människors relation till hundar i samhället.
Tyvärr så har det blivit som en kultur med att det är tufft att ha en hund som inte är säker bland andra människor och hundar som då har blivit fostrad på ett sånt sätt... Förr kunde man väl kalla de för hangarhundar?? men är det en problemhund eller ett hundproblem?? eller är det kanske mer en problemmänniska eller ett människoproblem som fostrat hunden??
(jag tippar på problemmänniska)
Sockerconny,
Vi kvinnor och som har barn, är barn, ungdomar vi vill oxå kunna ströva fritt i parker osv, men det finns alltid nåt annat dumarsel (oftast i form av en man) som absolut ska våldta, mörda och ofreda.
1. Håll K*ken i brallan!!
2. Lämna kniven hemma!!
3. Gå ej i grupp med flera män!!
4. Skräpa inte ner i naturen!!
IDIOT!
// Matte till tre hundar, mor till tre döttrar, mor till en son
Skicka en kommentar