onsdag 22 juni 2011

Svenskt djurskydd

Jag tycker verkligen att vi människor många gånger uppför oss väldigt respektlös mot djuren omkring oss. Vi far fram som om vi fick behandla djur hur som helst. Av just den anledningen är jag så förvånad när djurskyddet verkar handla mer om cm hit eller dit än hur djuren verkligen har det eller hur de blir behandlade. Jag trodde aldrig i min vildaste fantasi att det skulle kunna vara skäl nog för att omhänderta djur. Men det är vad som hänt en person jag känner till. Jag trodde inte det var sant. Djuren (sex hundar och tre hästar) är omhändertagna för att personen ifråga inte anses följa jordbruksverkets regler, inte för att de är vandvårdade.

Det är ju just den här personen som klarar av de hundar och hästar ingen annan rår på. Som får aggressiva hundar snälla, som kan ha hanar ihop som annars slåss, som bara med sin röst och personlighet får djuren att lyssna. Den personen har blivit av med sina djur. Djuren hamnade på två olika djurhem, jag besökte båda. I det ena var djuren så välskötta, badade och ompysslade. I det andra hade de inte skött om djuren överhuvud taget. Full av sår, fästingar, blod och smuts. Jag vet för jag fick loss en av hundarna härifrån. Det blev direkt till veterinären. Så här illa skött har jag aldrig sett denna hund tidigare.

Vad paradoxalt. Hund i gott skick omhändertas och blir vanskött på djurhemmet som får betalt för att ta hand om dem. En vacker päls rakas ner för att djurhemmet inte sköter den och en hund med ledsen blick pryder annonsen på Facebook. Den ledsna blicken har jag aldrig tidigare sett hos denna hund. Det skär så i mitt hjärta. På vilket sätt gör man djuren en tjänst genom att omplacera dem efter 9 år när de inte ens är vanskötta? Och hur roligt är det för familjens barn när grannarna och klasskompisarna kan kolla in deras hund till salu på Facebook? Det värsta av allt är att målet inte ens är avgjort ännu.Och något djurförbud finns inte.

Efter denna lärdom har jag surfat runt lite förstått att detta inte är en engångshändelse. Det verkar som det är makt och position som är viktigare än hur djur mår. Är detta mitt Sverige? För den som undrar är här lite lästips:

http://busenkelt.wordpress.com/2010/02/17/gott-djurskydd-enligt-veterinar-per-michanek/
http://sverigessnyggastebonde.blogg.se/2010/april/lansstyrelsen-i-skane-myndighetsovergreppen.html
http://forysta.bloggspace.se/1461987/Nytt-nederlag-for-lansstyrelsen/
http://blogg.aftonbladet.se/spotpix/
http://www.lantbruk.com/veterinar-djurskyddslagen-ar-alldeles-at-helvete/2011-01-28

Kanske dags att också beställa boken: Vi har avlivat din häst (2010) Thelin, Michanek, Borglid
Denna ska visst handla om hur fel den nya djurskyddslagen slagit och hur den har missat sitt syfte. Hur människor och djur kommit i kläm, där regler är viktigare än välmående djur. Trodde väl aldrig att jag skulle hamna här, jag har varit alldeles för naiv och trott att fler djurskyddsinspektörer skulle vara till gagn för våra djur!

6 kommentarer:

Sofie sa...

Det är verkligen en skrämmande utveckling. Har också hört flera fall där djuren har omhändertagits utan vanvård. Så syftet förstår inte jag heller. Trodde aldrig att de hade makt att ta ett djur som inte var vanvårdat.

Eva sa...

Men snälla ni! Det förstår ni väl att det är regler och centimetrar som gäller? Inte kan man väl låta en så'n sak som om hunden/hästen/kon m.fl MÅR BRA få avgöra? KLART att hunden mår bättre hos nå'n som får betalt än hos nå'n som älskar den!
Arg och ironisk? Jag??? Neeeej då!
Jag tänker på den gamle farbror som blev av med sina hästar. Har dålig koll på ärendet, men i det jag faktiskt hörde verkade det mest som om hans hästar levde som han haft häst i alla år. Lite små spiltor - ok, men mycket ute. (Minns inte att veterinär haft direkta klagomål.) Fabrorn var gammal men en granne hjälpte visst, men det dög inte.
Det är väldigt otäckt när samhället blir SÅ in i dumheten regelstyrt att man inte kan tänka med förnuftet också! (O ärligt talat tror jag att EU har en stor skuld i det. Tjurfäktning går bra. Levande getter från kyrktorn är kultur. Men en häst med 10 cm för "trång" spilta måste omhändertas...)

Anna sa...

... och vad gör man som enskild djurägare?
Går man till pressen och ber dem att slå upp det stort?... Hur överklagar man ett beslut? jag tror mycket på "djurpoliser"... Men de får inte leta efter hål som inte finns för att på så sätt skapa visionen av att de behövs mer än de i själva verket gör.

Men vänta här nu lite... är tjurfäktning verkligen tillåtet fortfarande? Vet att det debatterades vilt om "kulturen" (läs djurplågeri) för ett par år sedan... Trodde EU tog beslut om att föbjuda det...

Livet och vardagen sa...

det är förfärligt när byråkrati segrar över förnuftet. Bra med lagar men det går inte att bokstavstolka dem, och den djurinspektör som gör det utan att se till hur verkligheten ser ut passar inte för sitt jobb och saknar helt empati enligt mig,
Trevlig midsommar!

Anonym sa...

usch ja man blir så ledsen. Ärendet här i närheten som jag anmält 4 ggr svarar djurskyddsinspektören att de "i mån av tid" ska åka dit och titta... Inte klokt!!! Sverige 2011.

Kram Annelie

Anonym sa...

Tragiskt att det blivit så fel. När det verkligen behövs då fungerar det inte. Typiskt vårt samhälle idag!!