måndag 7 februari 2011

Ingen rolig dag

Jag förstår, dagens rubrik lockar inte till läsare. Hade jag haft glimten i ögat i morse så hade jag tagit fram kameran. Då hade ni fått något att skratta åt och så skulle ni tänka - det finns dem som har det värre! Men att ta fram kameran fanns inte på kartan.

Nåja, det handlar inte om Siouxsie - hon har repat sig bra, även om hon föredragit annat än dietmat. Nej, ingen är sjuk, ingen är skadad. När jag tänker efter förstår jag inte att jag blev så arg - för det var jag verkligen. Riktigt arg. Egentligen inte på hundarna även om min kuvaszvalp Eira blivit terroriststämplad. Men som så många andra terrorister kan man väl säga att hon är offer för sina omständigheter.

I morse lärde hon sig att öppna dörrar även om jag inget anade just då. Hon öppnade en dörr och en till dörr. Tog en sväng i min hemmabutik och hittade lite leksaker. Öppnade en dörr till. På diskbänken i tvättstugan stog valparnas mat och svällde. Det luktade gott tyckte Eira. Men på vägen slog hon ut en burk/hink med svart målarfärg. Färgen rann över valpfällarna som låg på golvet i väntat på att bli tvättade. Eira stoppade alla tassarna i färgburken och tog en till runda i mattes butik... Sen en runda uppför trappen och upp och ner.

Själv var jag upptagen med att sköta bokföring och momsdeklaration för företaget. Hade gått upp tidigt för att ta vara på dagen. När jag upptäckte de svarta tassavtrycken visste jag inte att målarfärgen var vattenlöslig. Viken chock jag fick. Sen har jag varit upptagen resten av dagen med att tvätta mattor och fällar för hand. Att stoppa dem i tvättmaskinen med så mycket färg var inte att tänka på. Sen fick jag skrubba golv. Nu luktar här såpa och jag är fullkomligt slut. Svårast var nog att få ren Eira. Jag hade "slängt" ut mina kuvaszer i trädgården, så den sista att tvättas var denna tös. När det var hennes tur att tvagas så hade färgen torkat in i pälsen. Och även om färgen var vattenlöslig så tog det nog en timme innan det värsta var borta. Det sista fick jag klippa bort...

Det var den dagen. I morgon väntar en ny dag!

12 kommentarer:

Team Nelson / Ordringen. sa...

Och så säger dom att man ska sätta färg på tillvaron.Imorgon kommer som sagt en ny dag. En ny "idag".Sannolikheten att den ska bli lika jobbig som dagens "idag" är försvinnande liten.
Hoppas att det blir en skön tisdag.
Ulf

Eva sa...

Behövdes inga bilder - jag skrattade sååå gott ändå!:)
(Men av rubriken blev jag allt lite orolig.)
Stackare! Jag önskar dig verkligen en lugnare kväll och morgondag.
Tur förresten valparna är svarta, om du inte fick bort all färg ur fällarna...
Förlåt - men jag kommer fnissa länge åt detta! Vad kul det är att ha hund.
Puss på terroristen!

Katarina sa...

Oj! Jag förstår att du blev arg! Och kanske kommer du kunna skatta åt det efteråt...? Lååångt efteråt..?

Sara sa...

Oj oj vilken dag lite skrattar man när man läser även fast jag kan tänka hur det kändes :/
Hoppas du får en kanon dag i morgon!!

Quila o Ronja sa...

Först blev jag rädd, och undrade vad som hänt......fortsatte, lite smygande, att läsa.....nu får du förlåta mig, men jag skrattar fortfarande. En sån´ liten rackare. När du kom till färgburken, med SVART färg, ja, då kunde jag riktigt se alla dina "små gulliga" tassavtryck. Vilken dag!!! Men det var roligt att du delade med dig, hahaha.
I morgon kan det bara bli bättre.
Kram
Susanne

Leif sa...

Katten hade varit ute och kom in med leriga tassar, gick sedan tvärs över min svarta ryggsäck som låg på golvet. Givetvis blev det spår efter han men det såg jag inte innan jag tog ryggsäcken och skyndade mig ned till färjan.

Ombord på färjan undrade folk om de snygga tassavtrycken var påmålade. - Oj! Jaha, nej det är de inte men det kanske jag skulle göra. :-) Bra idé för att märka sina resväskor.

Det är inte bara hundar som kan inspireras av Ernst Kirchsteiger. Även katten har provat på att demontera duschkabinen genom att dra loss silikonlisterna i den. Kanske tyckte han duschen inte behövdes och skulle bort?

Djuren håller oss levande genom sina upptåg. Ibland vet man inte om man skall skratta eller gråta.

Livet och vardagen sa...

milda makter, vilken syn det måste varit! Hoppas du kan skratta gott åt detta om några dagar:-)

veronica sa...

Försigkommen liten dam:-))
Kan förstå din chock när du upptäckte hennes bravader, och slitet att röja upp men som andra sagt tidigare här, snart kan du skratta åt det.
(Jag gjorde, om jag törs säga det)
Men vad livet vore tråkigt om man inte hade djuren som livade upp med sina små "rara" upptåg.

~~Sara~~ sa...

Måste ju säga att beskrivningen var målande :)

Men jag förstår att du fick härdsmälta

Hoppas att din dag idag blir bättre :)
kram

Grabbarna boys sa...

Men oj, vilken dag säger vi bara.
Nästan som en riktig skämtfilm fast i verkligeheten. Vi förstår att du var arg men några bilder hade varit roliga se.
Men i efterhand kanske det blir en rolig händelse att tänka tillbaka på.
Vov o kram!

Anonym sa...

Innan du reklamerar Eira till kenneln i Värmland vill jag påminna om att mamman kommer från en kennel i Växjötrakten. Och jag ser direkt att hon nedärvt detta från sin mor, vänta du bara, detta är bara början av vad som kommer att hända.....
Tycker själklart synd om dig, men på något konstigt sätt så skrattade jag hjärtligt genom hela historien.
Kram från oss i Värmland //Micke

Tassintryck sa...

Åh, jisses vilken dag! Tror inte man skulle dykt upp på ett "gevaliabesök" hos dig denna dag ;-)
kram från mig
/maria