måndag 25 juni 2012

Tennis vid matbordet och annan kommunikation

Czabina på tennismatch?
När vi satt och åt frukost i morse så satt vår kuvasztik Czabina på golvet och följde förehavandena, som vanligt.

Det såg ut som om hon kollade på en tennismatch ungefär. Huvudet gick fram och tillbaks som en salongsberusad Wimbledonåskådare. Höger. Swoosh. Vänster. Swoosh. Höger...

Det fick mig att minnas en liten videosnutt jag sett på nätet. Den är rätt söt. Kolla nedan!


Just denna uppmärksamhetssignal är en av de tydligaste kommunikationsmedlen våra hundar använder i sin relation med oss. Ja, sinsemellan i flocken med, för den delen. Men kanske oftast i relation till oss människor och våra rätt konstiga aktiviteter... Och sannolikt därför, att vi belönar dem med ett glatt utrop "åh, vad söt!" och kanske ännu bättre kombinerat med klapp och kli. Eller, i allra bästa fall, med en bit av frukostmackan då! Våra vänner i de två videosnuttarna nedan har nog de grymmaste läggahuvetpåsne-poserna som jag sett. Förvisso framtriggade av en lite övertaggad husse i det första fallet, men ändå.



Jag faller direkt för huvudet på sned! Men sen är jag rätt lättflörtad när det gäller smådjur, har det visat sig. All kommunikation är dock inte lyckosam, eller av godo. Fråga t ex Joe Hart i det engelska landslagsmålet om det. Att räcka ut tungan i fel läge kan...eh, straffa sig...


Det roliga med att ha en flock hundar (och katt) hemma, är att man märker att det utvecklas flockspecifika signaler och ritualer. Det kan handla om hur "man" går ut genom en dörr, vissa procedurer måste genomföras, inklusive det rituella slagsmålet! Hur "man" går och lägger sig, och så vidare. Likaså hur vissa platser i rummet blir någons, och måste försvaras ibland (som platsen under soffbordet, som "är" Mishas), men som alltsom oftast respekteras av de andra flockmedlemmarna. Det är med andra ord kultur vi talar om!

Rufus deppväntar på Alice
Kultur är ju något som håller människor samman, ger känslor av samhörighet, tillhörighet och en grundläggande trygghet, men också skiljer ut oss från "dem". Kultur ger struktur i tillvaron. Det är alltså ett socialt fenomen som förs över till nya individer i flocken. Det rituella snurrandet som våra pulitikar gör innan de går ut genom en dörr, härstammar från en tik (Yumi) som inte på många år har bott hos oss. Men här hemma snurras det friskt fortfarande - fast skulle man ställa frågan till till exempel Siouxsie Sioux, "Varför snurrar du fem varv innan du ska gå ut genom altandörren?", skulle hon nog inte kunna ge ett vettigt skäl. Mer än att "för att man ska det...". Det är alltså en norm - kulturell beteenderegel - som Siouxsie när hon var liten lärt sig (internaliserat) från de hundar som när hon var liten tillhörde flocken (Yumi och vår nyligen bortgångna Trassel) men som inte längre bor här. Sånt här gillar jag att betrakta!

Charlie till bords!
Även om kultur är något som strukturerar och likriktar i första hand, är dock individualitet möjligt. Inom och ibland utom ramarna som kulturen sätter upp. I vår hundflock finns en mängd individuella kommunikationsformer. Allt från Mishas gulliga högerkrokar i ansiktet på en, när han vill göra en "gimme five", via Charlie Georges prat vid matbordet där han alltid ber om mat åt flocken (fast mest sig själv tror jag) genom ett "Owaw", till Rufus intressanta praktik med att gömma sig bakom en viss gardin - och då tro han är osynlig för resten av flocken. Funkar sådär egentligen, då gardinen är rätt genomskinlig och svansen brukar titta fram. Men i Rufus värld tror jag att han verkligen ser sig som osynlig därbakom. Gulligt värre!

Ha det bra ute i regnet!

6 kommentarer:

Vanja sa...

:D Pugsen är ju bara skönast! :)

Ha en bra dag i regnet du också!

Katarina sa...

Ja, gud nåde Leia om hon bryter reglerna som Nanna har satt upp! Om hon tränger sig före ut genom dörren, till exempel. Då kan Nanna bli ilsken och ryta till.

-Härliga klipp på charmiga hundar!

Grabbarna boys sa...

Underbara klipp på hundarna!!
Lite typiskt Abbe faktiskt....han vrider nstan huvudet ur led när man pratar med honom ibland!!
Håller med om att man faller pladask för dem!!
Vov o kram!

Lyckopiller sa...

haha...ljuvliga klipp

Livet och vardagen sa...

Kul klipp! Har en här hemma som också kan lägga huvudet på sned när det passar. Och så kan hon lägga till små uppfodrande gälla skall också om man inte tar henne på allvar:-)

Malin/BilboBlueEyes sa...

Det är så gulligt med huvet på sne...
Zanto gör det också ibland och det är så sött! :-)