tisdag 17 juli 2012

Är Gula hundar lika med aggressiva hundar? Om symbolisk kommunikations fallgropar

Är gula hundar demokrater?
Jag skrev för några dagar sen om den kampanj som bedrivs under namnet Gula hund. Jag formulerade i inlägget tre kritiska och skeptiska synpunkter jag har på kampanjen. Jag tror alltså inte på idén, även om jag kan sympatisera med vad som förefaller vara ett vällovligt syfte.

I mitt inlägg skrev jag bl a detta: 'Jag ser en stor risk i att den allmänna tolkningen blir ungefär så här: "Åh, gult band - en farlig hund!"' För det är inte lätt att kommunicera ut en innebörd i en symbol som den gula markeringen som föreslås fästas på kopplet (eller nåt - lite oklart bara det).

För att illustrera att min farhåga var befogad kan vi ta det inslag som Sveriges Radio gjort med en av initiativtagarna till den svenska efterapningen av den danska förlagan. Läs det igen - med en av initiativtagarna. Då kan vi väl vara rätt säkra på att "rätt" budskap om vad den gula symbolen har för innebörd, och hur Sveriges befolkning "bör" agera då en hund har gul märkning. Eller? Icke sa Nicke! För rubriken på inslaget är: "Gult band på aggressiva hundar"...(felstavat och allt.)


Vidare lyfts ett citat av den intervjuade initiativtagaren Maria Ahola fram på SR's hemsida. Det lyder "Jag har en stor hund som gör utfall mot andra hundar". Om detta blir essensen av budskapet som lyfts fram av journalisterna, kan vi vara rätt övertygade om att det också blir en dominerande innebörd i det allmänna medvetandet. Och detta då efter att en av de som formulerat kampanjens budskap intervjuats. Jag tror att min farhåga besannas, alltså.

Svenska Kennelklubbens pressekreterare Hans Rosenberg har i ett mail till en annan av kampanjens initiativtagare, Agnetha Andersson, ytterligare kommenterat SKK's beslut att inte stödja kampanjen. Då Agnetha publicerat brevet i sin helhet på Gula hunds Facebook-sida, återpublicerar jag det här. Jag tycker SKK i det här fallet har tagit rätt beslut.


"Hej Agnetha
och tack för dina synpunkter.


Vi tror oss förstå grundtanken men trots detta stödjer vi ändå inte det gula bandet. Vi ser själva nackdelar som också har uppmärksammats av medlemmar och andra hundägare. Vi arbetar för respekt och hänsyn, både vad det gäller hundar, hundägare och allmänhet. Vad det gäller assistanshundar under utbildning så om jag inte tar helt fel så bär de rött täcke som sedan byts ut mot det gula. Om vi nu ska acceptera det gula bandet, vad blir då nästa färg? Och för vilket ändamål, vilka behov? Hur ska vi hundägare och allmänhet i slutändan förstå vad de olika färgerna står för och hur ska vi tolka de som inte väljer ett band på kopplet? Vi tror fortfarande på verbal kommunikation – att prata med varandra. Fungerar inte det, så tror vi inte heller att band på kopplet gör förståelsen större.


Vi vill öka förståelsen istället för de gamla umgängesreglerna, våra 5 punkter. Där har du också som aktiv och kunnig hundägare ett ansvar att förmedla dessa.


Vad det gäller övrig kritik på Svenska Kennelklubben hälsar jag dig välkommen till vårt kansli så vi tillsammans kan diskutera och informera om både kuperingsförbud, stackel och el och extremavel. Säkerligen finns det mer frågetecken som vi skulle kunna räta ut? Meddela oss bara innan så att vi kan ta mot dig på bästa sätt.


Önskar dig en fortsatt skön sommar!


Hans"

Kommunikation och kulturstyrning är svåra saker. Kulturstyrning tar tid och mycket resurser för att ge avtryck i praktisk handling hos de, vars beteenden och föreställningsvärld man önskar påverka. I ett annat sammanhang än det vi är vana är t ex gula hundar symboler för något helt annat. Som "demokraten" på bild inledningsvis.

8 kommentarer:

Lyckopiller sa...

Väldigt intressant. När jag först hörde om det så tyckte jag att det väl var en bra ide. Att man anske kunde få varra ifred för andra hundar med alltför tanklösa ägare, men när man seer det ur den härr synvinkeln så känns det ju inte bra. Myntet har två sidor som vanligt....

Unknown sa...

Japp, Cruella, så är det ju dessvärre. För som jag skrivit, hade jag samma initiala reaktion som du.

HumleSpunk sa...

Som alltid väldigt intressant skrivet (och tack för länken i förra inlägget i ämnet, Roberts inlägg).


Ur min-egen-vardags-perspektiv: Jag har svårt att tänka mig att de som idag springer fram till mina hundar hur som helst (folk i mitt närområde och deras hundar, eller barn i allmänhet) skulle låta bli med det om jag sätter ett gult band på någon/båda av hundarna. De som behöver lite mer "hundvett" hänger inte på fb och läser om Gula-Bandet-kampanjer, eller respekterar sånt ändå.

De som nu redan känner till Gula bandet, dvs hundmänniskor, har redan koll på att man inte släpper fram sin hund (eller sig själv) för att hälsa hur som helst. Ett gult band hade kvittat, de kastar sig inte över mina hundar ändå.

Så jag vet inte... Jag är nog "varken för eller emot" i den här frågan. Om nån vill sätta ett gult band på hunden och låtsas att världen respekterar och vet vad det betyder, så låt dem göra det.

Men jag kommer inte hålla på med sånt på mina hundar. Jag tycker det är lättare att bara säga "Nej" (eller "Noskvalster").
"Nej" vet de flesta vad det betyder, även folk som inte hänger på Gula Hund-kampanjer på FB.

(Det här är nog den längsta kommentar jag skrivit, ever.)

Unknown sa...

Hej HumleSpunk! Tror du har helt rätt i dina funderingar om vilka som uppmärksammar en sån här sak och inte. Håller också med om att "Nej" är den bästa lösningen!
Kul med den långa kommentaren - du kanske skulle börja blogga ;-)

Wunder sa...

Om man har hund i ett tättbefolkat område så måste hundens ägare visa hänsyn mot alla andra som är där. Det innebär en hel radda med saker - som att dressera sin hund och ha kontroll över den och kolla vad den gör och vilka situationer som uppstår. Det är viktigt - både gentemot omgivningen och gentemot hunden.

Tyvärr finns det ett antal hundägare som inte fattar detta, eller bryr sig.

Ett gult band verkar då vara en allt för lättvindig lösning.

Lite grann som varningsblinkers på bilar. Man stannar där man inte får och så slår man på varningsblinkersen, så att folk fattar att man vet att man inte får.

Man skaffar en hund som man inte får ordning på och så sätter man ett gult band på den så att folk fattar att det inte är någon ordning på hunden.

Det kan bli hur fel som helst.

Anonym sa...

Jag blir lite förvänad över hundägare när de skriver, "Jag har svårt att tänka mig att de som idag springer fram till mina hundar hur som helst (folk i mitt närområde och deras hundar, eller barn i allmänhet) skulle låta bli med det om jag sätter ett gult band på någon/båda av hundarna".

Om man bor i ett närområde skall man kanske inte ha hundar som är rädda eller är aggressiva och man skall veta att det alltid är hundägaren som har ansvar och inte alla runt om, det är hundägaren som skall ha hundvätt och inte tvärtom.

Sedan är gula bandet det närmsta man kan komma idioti, för gult band är för uppmärksamhet och används ofta på reflexer och på det man vill dra uppmärksamheten till sig, flerfärgade band skall användas som varning eller uppmaning.

blå och vit = ofta avspärrning
svart och gul = skaderisk
röd och gul = Varning/förbud

Unknown sa...

Ja, Wunder, precis så!

Anonym sa...

Gula hund är ett ofattbart oigenomtänkt projekt.