Ledarskap, kontakt och frihet!

Om ledordet i tidigare hundträning var ledarskap verkar det som man nu mest talar om vikten av kontakt med sin hund. Oavsett vilket ord man använder så handlar det om någon form av relation. Vad är skillnaden i praktiken mellan ett gott ledarskap och god kontakt? Fortfarande handlar det om att hunden ska underordna sig den mänskliga viljan. Det kanske inte är så konstigt då vi har strikt ansvar över vad hundarna gör. Det kan jag köpa men måste all interaktion med hunden bygga på att det är vi som styr all aktivitet?

Det jag är kritisk mot är att stor del av den litteratur som finns om hundträning och problemlösning idag handlar om att hunden ska visa den mesta uppmärksamheten mot oss. Måste hunden alltid hålla koll på oss, titta på oss, vänta på oss, be om tillåtelse? För mig handlar detta om att göra hunden väldigt osjälvständig. Jag förstår att detta är idealiskt om man vill tävla med sin hund. Men om jag nu vill ha min hund som min kompis, en hund som inte bara ligger och väntar på mitt initiativ, en hund som får gå och lukta som den vill när vi är ute och går, en hund som kan vara ute på tomten utan mig, en hund som kan sysselsätta sig själv en stund.

Jag tror att överdriven kontaktträning där hunden är väldigt fokuserad och koncentrerad på oss kan skapa problem för den som kanske inte tränar regelbundet med sin hund. Kan inte detta skapa underaktiverade hundar? Min poäng är att vi överöses av en mängd hundböcker som vänder sig till den vanliga hundägaren men vars tips i sina konsekvenser kan skapa understimulerade hundar. Iallafall för den som bara vill ha en sällskapshund.

Jag tror visst att alla dessa kontaktövningar är bra att träna med en hund som kanske sticker på promenaden eller aldrig lyssnar. Vad jag efterlyser är en ömsesidig relation där vi ibland även kan lyssna på hunden och ge den utrymme att göra det just den tycker om. Hundar är olika, människor är olika, det finns därför många olika relationer mellan hund och ägare men hur varierade är alla träningstips?

Tror inte att det bara är jag som älskar känslan av frihet och även att se hundarna få möjlighet att upptäcka naturen på sina egna villkor. Eller är det bara en intensiv längtan efter vår och sommar? Nedan Hoffi och Telerin leker och busar. Hoffi är en opererad och fick tyvärr en infektion i operationssåret. Jag hopppas hon blir bra snart och får möjlighet att busa och leka vid havet igen. Foto: Ewa Edberg.