Borde basår för polishundar införas?

Läste en artikel om att polisen har svårt att hitta bra tjänstehundar. Att det är få uppfödare som inriktar sig på sådan avel.  Man menar också att bra hundar som håller över tid är extremt viktigt i det dagliga polisarbetet. Med sitt fantastiska luktsinne kan de exempelvis känna doften av föremål, skotthål, droger och människor - levande som döda.

Hundar flygs exempelvis nu upp för att hjälpa till att söka människor efter Herkulesolyckan. Eftersom kropparna ligger under snön så är det med hundens nos man hoppas hitta dem även om man utgår ifrån att alla tyvärr är omkomna. Nu vill man hitta kvarlevorna och identifiera dem. Hundarna är ovärderliga i detta arbete i Kebenekaises snömassor. I detta fall är det lavinhundar man använder.

Bilden är hämtat från P4nyheter- norrbotten

Tidigare föddes polishundar upp, och tränades vid Statens hundskola i Sollefteå, även om hundar införskaffades från andra källor också. Privatiseringsvågen när det gäller offentlig verksamhet (New Public Management) satte dock krokben för verksamheten och nu är polisen uteslutande hänvisad till privat verksamhet. Försvaret har fortfarande, i den relativt nystartade Hundavelsstationen, en egen uppfödning av tjänstehundar. På så vis blir det ju svårare för privata hunduppfödare att föda upp tjänstehundar då försvaret försvunnit som potentiell köpare.

På Adventure Dog Conference 2011 föreläste Erik Wilsson om försvarets avelsstation, du kan se föreläsningen här: Uppfödning av tjänstehundar. Under föreläsningen nämner Wilsson att det är svårt att hitta fodervärdar för tjänstehundar. Dels då de är för tuffa för vanliga människor och dels då mer moderna träningsmetoder inte fungerar på dem. Jag tror att han har både rätt och fel. Jag tror vi måste hitta en tredje väg i hur man hanterar hundar som varken utgår från traditionella tjänstehundsmetoder eller Immi-metoder. Jag anser att det är problematiskt att man uteslutande utgår från endera metoden, istället för att ta sin utgångspunkt från den individuella hunden ifråga. Jag kommer återkomma till det i ett eget blogginlägg framöver.

 

Jag tror att en av anledningarna till att polisen inte hittar bra hundar är att man utgår stenhårt från en träningsmetod och mentaltest som är för rigida. Jag anser att det finns massor av bra hundar "där ute" som man missar p g a av dessa tester. Som sociolog, men också som uppfödare i 15 år, så köper jag nämligen inte att det är enbart det genetiska som testas, även om en del genetiska särdrag förvisso kan uttolkas. Enligt min uppfattning finns det alltså hundar som man går miste om för att man för strikt letar hundar som ska passa in i en specifik mall. Frågan är om den mallen, de idealen alltid är relevanta? Det är tänkbart att man i högre grad än nu lägger fokus på det sociala och tränar in hunden i en eftersträvad roll. (Jag är medveten om att vissa individer är helt olämpliga och träning mot ett sånt mål vore bortkastad.)

Kanske är en lösning att likt många högskoleutbildningar nu anordna ett "basår" innan själva utbildningen startar, för att överbrygga ett för stort glapp mellan de bristande erfarenheter och kunskaper studenterna har efter gymnasiet jämfört med vad som krävs för att ta till sig den egentliga utbildningen som ges? Det kan ju bli dyrare - men å andra sidan kanske problemet med tillgången då kan lösas?