Hunden är verkligen allsidig, både hjälte och förövare i en och samma förpackning. Å ena sidan hjälper de människor till ett bättre liv men å andra sidan är de så farliga att de kan jämföras med värsta sortens förövare.
Gävle Dagblad skriver under rubriken Sällskapsdjur gör oss lugna och lyckliga: "Att umgås med hundar, hästar, katter och andra husdjur ökar vårt välbefinnande För människor som är sjuka, äldre eller som rehabiliteras kan det vara extra viktigt". Ny forskning visar hur hunden på olika sätt ökar människors välmående och hur de aktivt kan användas inom vården. Jag tycker att det är befriande att läsa att det finns forskning som belägger att hundar inte enbart är tidsfördriv för somliga utan att de kan, bortsett från allt de kan hjälpa oss med, enbart genom att finnas till få människor att tillfriska snabbare. Jag blir varm inombords.
Lika varm som jag blir kall när jag läser folkpartisterna Mathias Sundin och Peter Källkvists förslag till licens för farliga hundar. Jag skrev om detta igår men det finns några rader som legat och gnagt i mitt bakhuvud och jag måste dela med mig av dem. Så här beskriver författarna de allra farligaste hundarna och hur de ska behandlas: "Kategori A innehåller de allra farligaste raserna. De som har de mentala egenskaper och storleken för att vara farliga. Dessa hundar kommer inte att vara tillåtna som sällskapshundar. För att få licens för en sådan hund ska en rad hårda krav uppfyllas. Hunden måste användas i någon form av yrkesutövning. Exempelvis används kaukasisk ovtjarka som vakthund. Hundägaren måste vara specialutbildad för rasen och hunden får inte vistas som sällskapshund ute i samhället."
Anledningen att jag reagerar är att min egen ras kuvasz, mycket enkelt skulle kunna hamna här. En kuvasz skulle inte överleva om den behandlades som ovan och den skulle definitivt kunna bli mycket farlig. Deras lagförslag skulle i sina konsekvenser göra snälla sällskapshundar till potentiella förövare. Inte en särskilt bra lösning om man menar allvar med sina förslag. Samtidigt blir jag så ledsen när jag hör om människor och hundar som blivit bitna. Men ovanstående förslag kommer enbart förvärra situationen. Varför inte införa munkorsgstvång på allmänna kommunikationer som det är i så många andra länder? För alla hundar. Och utbilda alla människor i hundkunskap - forskning har ju visat att hunden berör oss alla, inte enbart hundägarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar