Jag fick en intressant fråga av Emelie som jag känner att jag borde utveckla lite (alltså inte frågan utan svaret).
... Den 17/7 skriver du: "Min slutpoäng är att det är ansvarslöst att använda sig av ett så onyanserat och vagt begrepp som "kamphund"." Därför blev jag lite förvånad när jag idag läste "Många av de raser som har ett förflutet som kamphund..." och lite längre ner "Men det betyder inte att de är blodtörstiga kamphundar". Jag blir lite nyfiken på hur du tänker när du använder ordet kamphund :)
Det är lätt att kritisera andra och sen hamna i samma fallgrop själv;). Jag känner därför att jag behöver ge en lite bättre förklaring till hur jag tänker utifrån ett kultursociologiskt perspektiv.
Först och främst är språket så mycket mer än bara ord som ljudkombinationer. De rymmer också en mening och betydelse. Ordet hund syftar på djuret hund. Om någon säger hund så kommer det upp en bild i mitt huvud av en hund. Men den här bilden kan variera beroende på vilka normer och värderingar som finns om vad en hund är. I vissa kulturer ser man en hund som ett sällskapsdjur man har i sängen, i andra kulturer kanske som något farligt man bör passa sig för och i en tredje kultur kanske hund är en maträtt. Ord kan på så viss fyllas med innehåll men också tömmas och fyllas på med nytt innehåll. Det är därför man brukar tala om att vi inte kan förstå andra tider utifrån vår egen tid eller andra kulturer utifrån vår egen kultur. Vi menar helt enkelt olika saker när vi hör ordet hund.
Det finns hundar som haft egenskaper som varit gynnsamma vid kampsporter av skilda slag. Dessa egenskaper förstärktes via avel och med begreppet kamphund menades en hund som användes för att slåss med andra hundar eller hetsa andra djur. Det är inte en hundras utan begreppet rymmer många olika raser beroende på vilka egenskaper som krävdes för ändamålet. En hund som är avlad för att hetsa tjurar behöver således inte vara aggressiv mot människor. Vi kan jämföra det med jakthundar. Det krävs olika egenskaper för vilken typ av jakt hunden är avsedd för. Men för att hunden kanske jagade älg, vildsvin, lejon, varg, fåglar eller vad det nu kan vara betyder det inte att de jagar människor.
Till skillnad från jakthundar som används för jakt än idag (nåja, inte alla) så har det gått många generationer sedan hundar med ett förflutet som kamphund utövade sitt "yrke" så har dessa egenskaper inte förstärkts utan tvärtom mer eller mindre avlats bort. Det finns vissa undantag som snarare handlar om vissa linjer än raser. När vi talar om kamphundar måste vi förstå att tider har förändrats. Idag existerar det (i grova drag) två parallella bilder av begreppet kamphund: Den ena syftar på hundraser med ett förflutet som kamphundar (som inte behöver besittta dessa egenskaper idag) och den andra på en i dag farlig hund (ingen speciell ras utan en hund som bitit eller skrämt en människa eller hund). Anledningen till att det blir problematiskt, att idag använda sig av ordet kamphund, är att dessa två bilder blandas samman. Dessutom är de kopplade till starka känslor som rädsla och hat. Ordet kamphund rymmer på så vis flera abstraktionsnivåer som i vanligt tal blandas samman.
Om jag ska avsluta med att svara på frågan Emelie ställt så menar jag att det är ansvarslöst och slarvigt att använda sig av begreppet kamphund utan att precisera vad man menar, särskilt när syftet snarare är att skrämmas än att informera. Att tala om kamphundar, om vi tittar tillbaka i historiskt, är däremot möjligt men jag kan hålla med om att jag borde använt citationstecken när jag skrev blodtörstig kamphund.
Det är så svårt att med enkla ord förklara ett komplext system. När man förenklar gör man sig ju också skyldig till att vara mindre specifik. Det är därför jag menar att jag själv i viss mån faller offer för min egen kritik;). För den som är intresserad av ordens betydelse och hur de är kopplade till ett socialt sammanhang så rekommenderar jag är att söka på semiotik. Men även lite mer postmoderna tänkare som Baudrillard är värda att läsa då han intresserat sig för hur språkets betydelse ändrats genom historien. I bondesamhället avsåg man djuret hund när man sa ljudkombinationen hund. I det moderna industrisamhället fick ord en skenbar betydelse dvs att jag har en idé i mitt huvud vad en hund är och hunden måste inte avse en specifik hund. Mer relevant blir att förstå ordet hund i relation till andra ord t ex kamp-hund, jakt-hund, vakt-hund etc. Baudrillard menar dock att vi idag passerat det moderna industrisamhället och nu befinner oss i ett postmodernt samhället där ordet tappat sin förankring till något "verkligt". Faktum är att det nu är fiktionen som är den verkliga verkligheten. Ett exempel är att en rasstandard för en hund anses som verklig fast det egentligen är uppdiktade mål, det behöver inte finnas någon hund som ser ut så. Modellen blir till och med vekligare än verkligheten (jämför med hur mänskliga kroppsideal presenteras i media som måttstock för hur en kropp bör se ut - hur många kroppar ser faktiskt ut som dessa?). Baudrillard förmedlar kanske en rätt skrämmande verklighetsbild men jag tycker han har flera poänger när han beskriver hur vi i dagens samhället låter mediebilder bli våra refenspunkter:
Jean Baudrillard's philosophy centers on the twin concepts of 'hyperreality' and 'simulation'. These terms refer to the virtual or unreal nature of contemporary culture in an age of mass communication and mass consumption. We live in a world dominated by simulated experiences and feelings, Jean Baudrillard believes, and have lost the capacity to comprehend reality as it actually exists. (Källa)
Kanske blev det ännu snurrigare efter mitt försök till förklaring;)
6 kommentarer:
Tycker jag inte alls! Att det blev snurrigare alltså:)
Har själv funderat på, varefter debatten och krigsrubrikerna fortskrider, om man skulle kunna säga "kampande hund" eller helt enkelt "farlig hund". Men jag kommer alltid fram till att det nog inte skulle fungera, för de människor som är lite rädda/oroliga för hundar (kan själva vara ägare) ser ändå nu bara vissa raser framför sig. Jag kopplar detta med det en väninna (sedan länge uppf) sa' nyligen, att de valpköpare hon har kontakt med nu rent allmänt är väldigt urbaniserade och har mycket liten kunskap om djur över huvudtaget.
Och när t.o.m. en mycket, myket erfaren hundägare (tävlar mycket t.ex)kallar min A kamphund för att han har en del humör då undrar jag verkligen!(Han slåss inte, snarast tvärtom!)
Jag tror (efter en del snack på promenader) att många människor idag skaffar hund för att det är "gulligt, trevligt och ett bra sätt komma ut", men förväntar sig att hunden ska anpassa sig helt efter deras villkor. Många lär sig väldigt lite före hundköp och inte så mycket mer efter. Är hunden det minsta jobbig så kastreras/steriliseras den och hjälper inte det omplaceras den. Hos de ägarna kan vilken ras som helst bli "fel".
Oj - långt blev det! Men jag tror alltså att detta är en orsak till att detta med "kamphund" blivit så konstigt. Tror jag skrev i en tidigare kommentar att 2 av våra största problem här varit en golden och en jack russel - vem kallar dem "kamphund" även om de var det i ordets verkliga bemärkelse!
(Och ja! SKäll gärna om jag nu skrev för långt! Varav hjärtat är fullt...)
Intressant inlägg! Gäller förklaringarna också för SVamphund? Det blir ju den logiska följdfrågan...
/K6
Till K6 - Givetvis! Men vi kanske inte blir lika upprörda över det begreppet i dagsläget!
Eventuellt skulle man kunna hävda att finns ytterligare en kamphundsdefinition. Hos "the common man" tror jag att begreppet kanske i högre grad anspelar på människan snarare än hunden; jag misstänker att man generellt sett har en vag idé rent rasmässigt betraktat om vad som är en kamphund, däremot tror jag att det finns en relativt tydlig bild av vilken typ av person som har en "kamphund". Således skulle man kunna anta att det i mindre utsträckning är rasen snarare än hussen eller matten som definierar en "kamphund"; ett slags butterflyknivsindex.
Definitivt, bra inlägg och här spelar säkerligen våra fördomar in i väldigt hög grad typ: invandrarkille i förort med pitbull....=kamphund. Gissar att tolerans är lägre här än för ekonomen från Djursholm som håller sig med vakthund.
Tack för de långa och tydliga svaret!
Skicka en kommentar