Pumi – energiknippet från Ungern
Av: Christina Klosterberg
Den som forskar kring pumins ursprung kan bli förvirrad då puli och pumi ibland förväxlades. Det finns även teorier om att rasernas namn var dialektala för olika landsdelar snarare än för att skilja de två raserna åt. Går man tillräckligt långt tillbaka i tiden är det dock endast ordet puli som nämns och det är först 1815 ordet pumi dyker upp i skriftlig form. Pumi som ras är dock äldre och troligen avlades rasen fram i slutet av 1600-talet – i början av 1700-talet. Den dominerande teorin är att pumin avlats fram från pulin med inblandning av i första hand tyska terriers, men även spetshundar och t.om.rasen briard nämns som troliga anfäder.
Att pulin korsades med andra raser kan vara en tillfällighet men troligtvis ville man ha hundar med ytterligare skärpa och motor samt modigare vallhundar. Det som kom att styra pumiaveln var i första hand dess arbetsegenskaper och det kom att bli en nyttig gårdshund som även fungerade som råttfångare. Faktum är att det är först 1966 som rasens standard blir godkänd av FCI. Det är också först på 1970-talet som rasen blir uppmärksammad utanför Ungern. Det innebär att rasens utseende har varit av mindre betydelse jämfört med dess arbetskapacitet.
Ändå är det just rasens utseende med de upprättstående öronen, koalaliknande ansikte och den kortklippta pälsen man i första hand tänker på när rasen pumi nämns. Att rasen hålls nerklippt är också en av anledningarna till att många väljer att köpa en pumi istället för puli. Så fel det kan bli, pulin och pumins temperament skiljer sig markant åt även om det givetvis finns individuella avvikelser. Även om en puli, liksom de flesta hundraser, vill ha meningsfulla uppgifter så är de långt ifrån så arbetskrävande som en pumi. ”Krävande” kanske är fel ordval för skaffar man en pumi så borde det i första hand vara för att man vill jobba med sin hund och vill ha en hund med energi, mod och motor. En hund för den som vill satsa högt. Mycket riktigt så har pumin placerat sig bra i olika tävlingssammanhang som lydnad, bruks, agility och freestyle.
Även om pälsen hålls kort kräver den betydligt mer pälsvård än en puli, pälsen ska borstas, klippas och underhållas. Faktum är att en ”långhårig” pumi liknar en pulipäls som ännu inte börjat tova sig. Men visst är det smidigare i tävlingssammanhang med en kortklippt hund jämfört med pulins långa flätor och man slipper att plocka pinnar ur pälsen.
Även om pumi fortfarande är en numerärt liten ras så är det den ungerska ras som blivit mest populär i Sverige. Att pumin inte fäller och är en ”lagom” stor hund gör inte saken sämre och en god ambassadör för rasen är Emma Willblad och hennes Csar som synts i reklamfilm men framförallt inom freestyle. Vem vill inte ha en dansande hund som Csar? Emma menar att deras exponering i media är på både gott och ont. Givetvis är det roligt om folk får upp ögonen för pumins kapacitet och förmåga men det finns också de som tror att pumin föds som en dansande valp! Många glömmer hur mycket träning det ligger bakom och att pumin inte bara vill träna någon gång ibland. Den vill jobba – varje dag!
Enligt rasstandarden är pumin en medelstor, terrierliknande vallhund. Den är kring 40 cm hög och rörelserna ska vara livliga och temperamentsfulla. Pälsen är lockig och ska bilda testar men inte snören. Det är viktigt att pälsen är spänstig, raggig och tät. Den vanligaste färgen är grå även om de flesta föds svarta. Färgen kan vara grå, svart, vit eller fako,det viktigaste är att pumin är enfärgad och stora avvikande färgfläckar är diskvalificerande fel. Jämfört med pulin ska ett pumihuvud vara långsmalt och stopet ska vara knappt märkbart. Oavsett pälsfärg ska pigmentet alltid vara svart på nos, läppar och ögonkanter. Svansen ska vara högt ansatt och bilda en cirkel över ryggen. Öronen ska vara högt ansatta och i överdelen tippa framåt. Öronen ska vara mycket rörliga och det viktigaste när man ser en pumi att de ska ge ett aktivt, intelligent och temperamentfullt uttryck. Även om pumin kan vara reserverad får den inte vara skygg eller rädd.
Internationellt sett anses den svenska och finska pumistammen hålla mycket hög standard. Pumin har ett härligt, lite annorlunda utseende och för den som vill ha en jämförelsevis frisk hund för ett aktivt liv är pumin en trogen följeslagare.
12 kommentarer:
vilken fin beskrivning. har själv kollat lite åt pumi hållet men jag vet inte. jag fortsätter och funderar att tag till :)
Vad trevlig med en hundblogg, hälsar en som är helt inne i kattvärlden och kattbloggar om vår uppfödning... Kommer ni kika tillbaka här för du skriver intressant om vovvar! :)
Haha gulligt namn, Hajja! Vi håller på att leta efter något tiknamn som låter bra,varit helt inne på att det ska börja på Q eller ha Q i sig, men börjar släppa lite på det nu :P
Exteriört är Pumi min idealhund. Men förmodligen lite för aktiv för det liv jag lever. Men så söt!!!
Jag gillade verkligen den artikeln för det är en hund som har stor kapacitet men tyvärr tror jag många glömmer det och skaffar dom som rena sällskapshundar men jag tror fler och fler får upp ögonen för Ungrare överlag till arbete av olika slag.
Mycket bra och trevligt skrivet om den härliga rasen pumi :)
Hur söt som helst!!!!
Så otroligt söt!!! Ser ut som om den mellanlandat i lite svart färg :-) Är det här färgen som vi pratade om en annan gång? Som var ganska ovanlig?
Sv. Tack, det känns så himla skönta att det vänt.
Kunde liksom inte låta bli att anmäla. En rasspecial är ju lite extra kul :-)
Ha det gott.
Vilken bra artikel om den härliga rasen Pumi! Den tar fram rasen precis som den är! Tack Christina!
Tack :) Det behöver jag höra ^^,
Så makalöst söt. Man blir också nyfiken på rasen. Tack för info.
Ulf
Härligt inlägg, man ser på hunden att den har det där lilla extra, precis som en pigg terrier lyser leklusten och viljan i att vad ska vi göra nu? :)
Skicka en kommentar