onsdag 16 mars 2011

Lekkompisar

Vi har ju många hundar här hemma så här finns alltid en lekkompis. Det är roligt att se hur vissa hundar finner varandra och hur lekarna varierar beroende på vem de leker med.

Det känns bra att alla valpar från min senaste kull har hamnat i ett hem med en eller flera lekkompisar. Och har man ingen lekkompis hemma så får man skaffas sig en eller några stycken. Men det gäller ju att hitta någon som leker på samma villkor.

Både kuvasz och puli leker mycket med kroppen, de brottas och knuffas. Hoppar över eller under varandra. Mina puli låter mycket när de leker, de brummar från magen och för en utomstående kan det se ut som om de bråkade. Många mindre hundar tycker att puli leker för hårdhänt och därför är en större lekkompis att föredra.

Egentligen är det inte så konstigt att lekarna är olika för olika raser med tanke på att de är avlade för olika arbetsuppgifter. Leken är ju en förberedelse för vuxenlivet. Nedan är en bild på Lotta från min senaste kull. Här är hon tillsammans med sin lekkompis Kasper.

11 kommentarer:

Quila o Ronja sa...

Det låter lite, som att våra raser är ganska lika, när det gäller lek o bus. Massor av ljud och hårda tag, som för en utomstående kan låta lite väl tufft :-)
Kul att få bilder från valparna :-)
Kram
Susanne

~~Sara~~ sa...

Min Emmi leker springlekar (jaga/jagas)när hon träffar på en schäfer, det var så hon lekte med vår gamla tjeja. Nu är det lite lugnare, "ligga-ner-bus" och "käftbrottas" (som jag säger)

TeamNelson/Ordringen sa...

Bra att du skriver att leken är en förberedelse för vuxenlivet. Ibland ser det ju värre ut än vad det är.
Ulf

Amanda sa...

Vad härligt! Vi träffar så sällan hundar i Morikos storlek så det är sällan hon kan leka av sig med en annan hund men när det är varmare brukar det anordnas chi-träffar här - ser fram emot det! Förstår att det är roligt att ha fler och se dem leka och att ha någon som "passar".

ang fodret kommer jag fortsätta, det som skrämde upp mig mest var nog någons kommentar om hur fodret långsamt kunde påverka en tik långsamt och hur hon sedan kunde föra över det på sina valpar. Men det går väl många skrönor också.

Eva sa...

Här leks inte särskilt mycket tyvärr! Men det beror nog på åldersskillnaden. Assar busar ju med en del, men tyvärr oftast i koppel. (Han är INTE att lita på vid inkallning än.)
En som gärna vill busa med honom är "buffeln" Suttla, men där är A lite tveksam. Am staff ben som viftar 1-årsglatt ser nog lite oroande ut:) Då är lille Totte bättre även om han virvlar så A har svårt hålla reda på honom...
Kul att se är sådant! Och många gånger syns det ju ganska tydligt hur mycket vuxen-träning det ligger i.
Förresten kom jag på nu: A är en tyst busare. Lite mycsko med tanke på hur han gafflar annars. Hmmm... Teddy muttrade och morrade och huffade och puffade när han lekte, men var bra tyst annars... How come?

~~Sara~~ sa...

sv. 32 är nog en ganska anseende ålder, varje dag vi får tillsammans är numer lånad tid.

Och vårkänslor kan jag nog skriva under på :)

Amanda sa...

Jag gick på en internationell skola så de flesta jag känner bor inte kvar, men några få gör det och alla i Tokyo (som tur är får vi hoppas).
Min syster och hennes familj är ute och reser i asien nu, de skulle dit nästa vecka men ändrar sina planer nu, de har också vänner som lever där men som nu lämnar Japan (svenska företag har ju börjat evakuera sina anställda). Jag hoppas verkligen att det kommer bli bättre snabbt.

Jag tror att det är all hysteri vi matas med av digitala bilder som gör att jag väckt mitt gamla intresse för analoga kameror igen! :)
(Fast jag fotar ju även digitalt, men lite mätt blir man ju på allt mediaflöde).

För bara ett par år sen hade jag inte heller trott att det skulle bli en chihuahua. Kollade mycket på pomerainians och pudel mixar (en förkärlek för det mindre formatet) men efter många om och men blev det en lite chi ändå. Jag är så lycklig över att det var just Moriko det blev! Hon är precis rätt för oss och vår levnadssituation. Men om jag blir miljonär på lotto (haha) skulle jag gärna flytta ut på landet och ha ett par stora, robusta hundar med, kanske en berner sennen. :)
Moriko är i spökåldern nu - lite jobbigt på promenaderna då soptunnor och cyklar blir utskällda, skönt att veta att det är en fas!

Sara sa...

Mina leker också hårt eller det låter åtminstone så det är en stor fördel men likasinnade kompisar då andra kan ta illa vid sig.

Quila o Ronja sa...

Sv. Man kan helt enkelt inte få nog av dom små gulliga varelserna ;D
Kram
Susanne

Boubou sa...

Låter som en lek för mig. När jag inte jagar/blir jagad så brottas jag jättegärna!

Päivi sa...

Här leks en hel del, iaf utomhus. Vi brukar ha lekförbud inne för dom flyttar på allt under deras brottningsmatcher :)